Genom Montenegro till Albanien.

Natten blev lugnare än väntat och jag såg inte till några hundar på morgonen.

Vi började med en promenad på stranden. En ganska lång strandremsa med fin sand. Ska jag välja strand så föredrar jag nog den med stenar i Kroatien. Rent och fint och ingen massa grus, som följer med in. Inga snäckor, men ett skal efter en krabba, hittade vi.

I Spanien har vi sett blad, men inga blommor, i sanden och undrat över dem. Nu fick jag syn på en blomma och det lustiga är att jag har nog köpt lökar i Spanien, som jag planterat hemma och de såg ut precis som den här, när de blommade. Den ser ut att trivas i bara sand, ingen jord.

Roliga fiskeredskap åkte vi förbi när det var dags att fortsätta söder ut.

Många hus har sina egna små odlingar och säljer frukterna vid vägen.

Det är inga problem med att köra här i Montenegro, hastigheten ligger på mellan 40 och 60. Vid varje by eller kurva står det 40km och när kurvan eller byn är slut är det 50 och blir det en raksträcka, så kan man få öka till 60 km/tim. Med andra ord det blir inte många mil i timmen. 😀

Första delen av vägen mot Albanien och Shkoder är nylagd och riktigt bra, sedan blir den något sämre, men funkar bra att köra.
Vackra berg dyker upp.

Vi kom fram till gränsen mellan Montenegro och Albanien och nu blev det kö igen. Här ville de se både pass, grönt kort och registreringsbeviset, innan de till slut släppte in oss.

Nu plingade det i min telefon. Det var Tre.se som meddelade att nu kunde jag surfa via 3världen igen. Bara att hoppas att det nu ska fungera som vanligt och inte dra 5kr/mb som de gjorde i Montenegro, för där funkade det inte.

Här nere märker vi att de gillar pastellfärger på husen. Och borgar finns också, men vi stannar inte utan fortsätter mot en ny camping/ställplats.

Att åka i Albanien, kändes redan för 5 år sedan, som att åka i Marocko, när det gäller trafiken. Folk springer kors och tvärs över vägen, parkerar hur som helst och följer bara sina "egna regler"....så det gäller att se upp. 😵😮

Till och med de här spirorna påminner om Marocko. 😄

För att få varmvatten har man sina "vattentunnor" på taket. Det ser ut ungefär som hemma förr, när alla skaffade sig TV och det blev TV- antenner eller paraboler på taken.

Vi hade ställt in en ställplats via vår GPS, som inte har några vägar. 😁
Jag har lyckats igen, med att inte få med de länder som inte tillhör EU, pga för litet minneskort. Inte ens på Autorouten i datorn fanns de mindre vägarna med. Men vi ska nog hitta fram ändå för vi har ju en papperskarta över Albanien. 😅
Vi svänger av vid Lezhe mot Shengjin kör genom tätbebyggda områden. Sen blir vägen mindre och mindre och till slut kommer vi till en grind. Det står en man i uniform och han vinkar oss bara vidare. Det ser ut som om det varit ett militärt område, husen gapar tomma.

Enligt Campercontact så skulle det vara en ställplats här ute, där vi tycker det ser så ödsligt ut. Helt plötsligt får vi se nybyggda hotell och några under byggnad. Albanien har börjat satsa på turister.  Kommer till en brant nerfart och här ligger Camping Rivera. N 41°48'53", E 19°34'11"

Vid första anblicken....ska vi ner här och kommer vi upp sedan? Jodå det funkar säkert bra. En kvinna kommer och välkomnar oss, hon pratade både engelska och tyska. Vi betala 10 € inkl el och wifi. Här finns inget sötvatten, bara salt eller något svagare saltvatten i duscharna. Man kan inte tanka vatten till bilen och toan går att tömma på toaletten. Finns även en restaurang, som vi ska testa.

Vi stannar!

Solaltan  och små roliga tält för övernattning fanns intill vår parkering. Ena sidan med dubbelsängar och på den andra sidan med enkelsängar. 

Sedan blev det dopp i havet. Fin sandstrand och ljuvligt varmt i vattnet. Kvällen tillbringade vi på "balkongen" med utsikt mot solnedgången.

Lördag den 19 oktober och idag grattar vi vårt andra barnbarnsbarn Roxy, som idag blir hela 6 år. 💖😍

Någon tårta till Roxy blir det inte, men jag passade på att baka en kaka till kaffet och kollade på trafiken på vattnet.

Vi har inte varit ensamma här, 3 husbilar + vi, under första natten och 3 till i natt.

För länge sedan skaffade jag en kamera som skulle vara damm, vatten och stötsäker.  Idag testade jag den under vattnet..... och ja det funkade ju. 😍

Även Ingemar tyckte det var skönt i vattnet.

Ikväll testade vi restaurangen som en familj äger. Beställde fisk och pommes med lite grönsaker och till det vitt vin, för 2600 lek ca 225 kr och allt smakade jättegott.  Vi blev serverade av en ung tjej på ca 12-14 år, hon var dessutom den enda för tillfället, som kunde prata engelska. En mycket duktig och trevlig tjej.

Ikväll kunde vi se solen gå ner i havet.

I morgon fortsätter vi mot okända mål.