torsdag 28 februari 2013

Servicen på ställplatsen och datorproblem


Vilken service det är här.....men ibland kan det bli lite för mycket av alla, som vill sälja sina varor, här kommer ett litet utbud.Ibland har de sådant man vill ha och ibland är man inte alls intresserad.  Vad den här mannen sålde vet jag inte.



Plädar i alla färger och mönster, jag har köpt 2 st.


Han var enveten den här mannen, han återkom säkert 5 ggr. Sista gången hade han varit hem till sin fru i Tafraoute, som väver plädarna, och hämtat fler. Jag köpte ytterligare 2 st handvävda för 200 dh ca 160 kr, inte dyrt och jag hade sett dem tidigare, men de var slut vid första tillfället. Sedan var det en skojfrisk man detta och vi hade mycket roligt, (som kanske syns).




En annan sålde krabbor, varför inte köpa dessa?
Nej, det är så lite mat på dem, men de hade mycket rom i sig.


Apelsiner i mängder.


Och känner man för en kameltur, så går även det bra..


Vi kallar honom bananmannen, 
en knippe bananer ca 10-12 st för 10 dh ca 8 kr.



Och har vindrutetorkarna börjat bli dåliga så kan den här mannen hjälpa till.
Nu hade vi relativt nya sådana, så det blev ingen affär med oss.


Där emot vinkade mattkillen glatt åt oss när han körde förbi.
Vi hade ju redan köpt var sin matta av honom.


Att vattenbilen kommer har jag ju redan berättat om. Sedan har vi de som säljer smycken, kaffebröd, rökt ål och frukt t ex jordgubbar, hallon, meloner mm. Vi behöver inte åka till någon affär precis, de kommer till oss.  J

Idag fick jag problem med min Adobe Photoshop, när jag ska gå in och jobba med korten så säger den att: Adobe Photoshop har slutat att fungera, Windows söker efter problemet. 

Någon hjälp har jag inte sett till, jag har även försökt hitta felet, men nu får det vara tills jag kommer hem, för där har jag skivan.
Så nu får ni nöja er med den storleken på bilderna och skärpa som finns, jag använder nu Picasa och Easy Thumbnails.
Något regn såg vi inte till idag, men nästa vecka lovar de en riklig nederbörd, då hoppas jag att vi står på en camping. 

onsdag 27 februari 2013

Invigning av paellapannan



Idag var det dags…….att inviga vår grill och paellapanna. Vi köpte den i Spanien, men har inte haft tillfälle till att använda den förrän nu.
Vi hade lärt av en bekant hur vi skulle göra en paella och nu skulle vi testa detta. Vi använde oss av kyckling, lök, vitlök, paprika, ärter och räkor, buljong och ris. Först skulle köttet brynas, sedan löken och grönsakerna sist skulle buljongen tillsättas och kryddorna.


Under tiden maten kokade njöt vi av solen och ett glas rött.


Buljongen har kokat in och nu var det dags att lägga i riset, 
efter konstens alla regler.



Ulla kollar in hur det går om det snart är färdigt, vi börjar bli hungriga. Det kom även en nyfiken man på cykel, som undrade vad vi höll på med.


Nu kunde vi sätta oss till bords och njuta, av den första paellan jag någonsin gjort. Det smakade väldigt bra och kommer säkert att testas på familjen hemma till sommaren. J


I morgon ska det enligt YR.no bli regn…..jaja vi får väl se?





måndag 25 februari 2013

Från Tafraoute till Taghazoute



Idag var det vindstilla och en varm morgon så vi åt frukost ute för första gången.


Vi lämnar ställplatsen i Tafraroute och åker mot Âit Baha dit är det ca 70km. Bussen ska tydligen samma väg så då kan nog vi också åka där. 
I Tafraoute går alla kvinnor klädda i svart med vackra kantband, ett sorts tygstycke de virar om sig. De bär ofta sina varor på huvudet.


Vi åker genom dalen och mot bergen som skiftar i rosa.


Vi möter fåraherden med alla sina får, som nu också har lamm med sig.


Med lite fantasi kan man se ansikten i berget. Hur många kan ni se? Jag kan se minst 3 st.


Nu har vi lämnat dalen och börjar klättra uppåt.



Bussen är lite före oss och vägen går i sick-sack, med tvära kurvor.


Nu har vi kommit upp på 1670m.ö.h och farten på hela 45km/tim.
Det är nog det högsta vi varit med husbilen.


Vi kommer fram till en korsning, inga bilar inga hus, men en poliskontroll J
Dom finns överallt dessa poliskontroller, men mest strax innan en större by eller stad, då har de även spikmattor utlagda i beredskap. Vi vinkar till dem och de vinkar tillbaka.


Vyerna är fantastiska och det finns små byar, som klättrar upp efter bergen.


Givetvis möter vi en lastbil och det gäller att hålla sig långt åt sidan.


Nog väljer de konstiga platser att bo på, det här är nog berber (Marockos urbefolkning) som en gång bosatt sig här.


Det är lite skillnad på bostäderna förr och nu.


Här var det en stor samling män och vi blev lite skraja när vi såg att de hade vapen……men det visade sig att det var jägare på väg ut på jakt. Men vad  skulle de jaga ? Vildsvin hade vi fått veta i går, att det fanns i oaserna, men de jagade inte dessa för att äta. Här uppe på höjderna fanns ju inget för svinen att äta heller. När vi passerade så ropade en av dem "Heja Svenska!"


Vi kör förbi Souk Khemis-des-ida-ou-Gnidif, som enligt google är ett klanområde. För mig ser det ut som en borg eller fästning, som romarna oftast byggde. De flesta byar vi ser här omkring ligger på bergs-sluttningar, så det var lite ovanligt med denna på en topp. 


Att köra 60 km är otänkbart på den här vägen.


Det börjar bli ganska krokigt och med tvära kurvor där vi kör på bergskanten.



Några vägräcken finns inte.


Så får vi syn på nomadernas tält igen och de glada barnen vinkar till oss.



Nu har vi kört några timmar och kaffetarmen eller magen mera, vill ha påfyllning. Vi hittar en utmärkt plats för det och stannar.


En del byarna ligger högt på kanten av berget. 


Vägen är smal och branterna ska vi inte tala om, tur vi kör på insidan av vägen.



Naturligtvis får vi möte emellanåt och då är det trångt. Jag trodde den här bilen skulle tippa, för den hade så hög last.


Som tur var hade vi stannat till, för vi hade sett att det skulle komma en buss. Jag har hjärtat i halsgropen ibland, vägen är ju så smal, men chaufförerna är så duktiga. Tur att det inte är jag som kör! 


Döm om vår förvåning när vi plötsligt får syn på vatten. Det är en uppdämning, en barragem som man säger i Portugal, och det är nog den första vi sett här. 


Strax utanför byn träffar vi på en massa dromedarer som betar av arganträden.  Här borde det vara en varningsskylt med dromedare på. J



Och inte är de rädda för bilarna heller.


Vi har nu kommit ner på 1100m öh och fortfarande har vi en vidunderlig utsikt.


Oh hej! ….här har vi räcken efter vägen, det är vi ju inte vana vid precis.


Vi har nu kommit ner till byn och här lastar man på ungdomarna på flakbilar.  Kan det vara i stället för skol-buss mån tro? Eller har de varit på arbete och ska hem? Vi har sett att många köras på det här sättet till och från arbetet. Lite riskabelt tycker vi nog.


Jag kan inte påstå att Marockos städer runt Agadir är vackra. Här finns knappt några trottoarer eller fina planteringar.


Vi närmar oss Agadir igen och här är det betydligt vackrare, med parker och planteringar, och alla blommande Bouganvilleror.


 Vi handlar lite på Marjane och far sedan till ställplatsen norr om TaghazouteN30 32 19  W009 41 58 
Här kommer tankbilen med vatten, 25 dh och tömning finns också. Försäljare i massor av allt från bröd, mandlar, bananer till smycken och mattor. Även reparationer av skador på bilen. 
Många försäljare kan några ord svenska och använder dem gärna t. ex "billigt, halva priset bara". Svenskarna har ganska bra rykte här, tvärt emot alla fransmän. Det händer att, när man står på en parkering, det kommer fram folk och pratar svenska, de har då bott några år i Sverige och blir så glada när de kan visa att de kan språket. 


Här stannar vi nu ett par dagar och solar.