Nu är vi hemma igen, ja faktiskt har vi varit hemma sedan i onsdagskväll. Sista biten gick snabbt. Från Hallstahammar kör vi mindre vägar, på den östra sidan om Vättern och mot Jönköping och Ulricehamn.
Så här har hela resrutten sett ut. Skönt att vara hemma och kunna ta hand om blommorna och trädgården...
....träffa Noel och plocka av lite jordgubbar till morgonens frukost.
På fredagskvällen var vi hos våra kompisar på lite kvällsfika.
Idag söndag, fick vi för oss att prova cyklarna. De har fått stå stilla ända sedan i höstas. Vi har fina cykelvägar runt omkring Ulricehamn och en av dem går förbi hos oss.
Jag har ju elcykel och till det behövs en nyckel. Den hade vi glömt hemma, men vi hade inte hunnit så långt, så Ingemar trampad snabbt tillbaka och hämtade den.
Vi åker på den gamla banvallen som går till Borås. Perfekt cykelväg....och perfekt cykelväder.
Man har mycket skog på sidorna och där kan man se rotvältor...nästan som konstverk.
Även några stora fina stenar passerar vi och man kan ju undra hur dessa har kommit dit.
Vi kommer fram till Röstesjön, där det finns en rastplats. Tyvärr har de inte tänkt på att rensa bort lite sly så vi kan få en fin utsikt. En trappa ner till bryggan hade också varit bra att ha, så ingen slinter i backen.
Vi hade fika med och nu, efter en sträcka på ca 4,7 km var vi verkligen sugna. Bänken hade fått nya bräder, men något bord fanns inte...ännu. Vi får hoppas att de fixar till bordet under sommaren och gärna sågar ner lite buskar för utsikten.
Vi vände och cyklade hem igen och åker förbi Brunns stationshus, nu i privat ägo. I änden av staketet kan man fortfarande skönja var perrongen hade varit.
Väl hemma igen så hade vi båda ont i baken...ovana vid att sitta på sadeln, som vi båda var. Jag var tacksam över den hjälp elmotorn gav. Det blev nästan 10 km och nu får både bak och ben vila några dagar. 😀