Ingemar 75 år

I tisdags var det dags för min kära make Ingemar att nå ett nytt streck på åldersstegen. Egentligen är det väl inget att fira .... att man blir äldre för varje år som går, men lite vill vi allt bli firade.  

Något större kalas ville han inte ha, men en husbilsresa till Bauergården tackade han inte nej till. De enda blommor han fick från mig var den doftande gula (fresia)rosen och luktärtor, som påminde om hans födelsedagar i barndomen.

Lite firande blev det i alla fall, tillsammans med bästa kompisarna Thomas och Annica. Vi parkerade på det övre planet vid ställplatsen, där vi fann mer skugga. Det var nästan 30 gr ute och ingen vind, så skugga behövdes.

Jag hade förbeställt räksmörgåsar till lunch och lagom till att vi satt oss ner, kom sonen Frank och överraskade pappa med presenter från alla barnen.

Från barnen kom ett trevligt rim och en utflykt till hemlig ort. Ett presentkort på cityföreningen i Ulricehamn ( han har redan köpt en ny klocka för pengarna) samt lite drickbart.

Det blev både mer drickbart, blommor och choklad (som är favoriten).

På em var det dags för ett dopp i sjön Bunn innan middagen. Visst ingår bastun i ställplatspriset (250 kr) men vi föredrog det svalkande doppet, det var väl varmt ändå.

Jag valde trappan  medans "gubbarna" valde stranden. Badtemperaturen ca 24 gr. 

Lagom till att vi skulle gå upp till restaurangen, kom det några droppar och vi fick användning av paraplyerna.

Vi valde Nattbakad ryggbiff med sparris, lök och friterad potatis á 265 kr. 

Här kan väl sägas att vi var inte imponerade av maten, 2 ynka sparris, en halv lök och 1 tsk örtsmör till en överstekt köttbit. Godare mat har vi ätit här tidigare, så det var en besvikelse, även om de bjöd på desserten Cremé brûlée. Resten av kvällen tillbringade vi ute vid husbilarna, en ljummen och skön kväll.

Vi lämnade Bauergården för att åka till Åsens by. Fast när man ser skyltarna, så kan man ju undra vart kommer vi nu?!

Som tur är har vi besökt Åsens by 2 ggr tidigare, så hitta dit gjorde vi, men det var första gången för våra kompisar. En bra utflykt om man har små barnbarn.

Tyvärr var caféet inte öppet (strömavbrott) och det var inte många djur vi såg till, men det blev en behövlig promenad.

 

Inte nog med att de plockat sten och lagt i en stor hög, sedan har de dragit gärdsgården rakt över. Kan inte varit lätt att få fast den bland all sten. 😅

Vi hade fler mål på vår resa och fortsätter mot norr. 

Vackra vyer över det typiska Sverige med röda stugor och... 

.... nyskördade ängar vid sjön Ören. Dagens unga får se dessa vita kuddar, med hö till djuren, annat var det på min tid. Då var det vackra höhässjor. Nedan kan du se hur de såg ut och hur de gjorde dessa hässjor.

Nästa mål var mopedmuseet, men dit in fick gubbarna gå själva.

Extra fart på cykeln gick att få via hjälpmotorn på sidan. Lite annat mot dagens elcyklar.

Efter museibesöket och en fika for vi vidare mot Hugos korv i Örserum. Tyvärr så fanns ingen korv för han, som skötte rökeriet, var sjuk. Vi bestämde oss då för att köra till Sandhem och Kohagens ställplats vid Sandhemssjön. 

En tysk husbil fanns redan på plats och senare kom en tysk till samt en svensk husbil, vi blev 5 st över natten. Gratis el finns för de som hinner först....och det gjorde vi.

Även här blev det ett dopp, +22 gr vattnet.

En giftigt grön drink förgyllde kvällen.... Cava och kiwi, köpt i Spanien, med citron och is.

Kvällen var varm och lugn, så när som på tågen, som dundrade förbi emellanåt, men man vänjer sig. 

Morgonen började med en kaffe vid stranden och Ingemar fick syn på en Kungsfiskare som satt på bryggan, det var första gången han såg en i Sverige, på många år.

 

bilden lånad från internet.

Sista soltimmarna och vi drog oss in i skuggan till slut. Fick oväntat besök av en Grön vårtbitare

Vid middagstid var det dags att åka hemåt igen. Vi hade tid kl 15.00 hos Svensk fastighetsförmedling, för att träffa de nya köparna till vårt torp och skriva på lite papper, mer om det längre fram.

Så här blev slingan vi åkte och jag tror Ingemar var väldigt nöjd med sin 75 årsdag.

Han hälsar och tackar för alla Grattis-inlägg på FB.

Sista resan

 

Denna skönhet, om man nu kan kalla en husvagn för det, fanns i vår ägo 1991 och var en Sprite Alpine 1968. När vi köpte den så behövde den en ny inredning, som Ingemar naturligtvis fixade. En inredning lik en båt och i teak, samt en specialsäng för våra två pojkar och en hel del andra smarta lösningar. Med den har vi varit på många resor, även ut i Europa. Här är vi på väg till Holland och har stannat till i Tyskland.

Efter ett par år tog min pappa över den och vi köpte en Adria, som var något större. När pappa gick bort 1995 så tog min syster över husvagnen och hade den i flera år tills hon 2004 flyttade till USA, då hamnade den ute vid vårt torp och där har den stått ända tills nu.

Tyvärr så hade trä och annat i den murknat och hjulen rostat fast. Ett tillhåll för både humlor, getingar och små möss. Vi plockade ur allt som gick att plocka bort och körde på tippen. Nu var det dags för sista resan, eftersom vi ska sälja torpet, så måste husvagnen bort.

Vi hyrde en kärra med vinsch. Tyvärr fick ingen av oss köra för vi hade inte behörighet, det behövdes ett körkort med E. Vi fick ta Ingemars son Frank till hjälp. Han hade behörighet. Till hjälp hade vi också kompisen Thomas.

Sen var det hur vi skulle få på husvagnen på kärran. Hjulen stod helt stilla och fastrostade, det blev till att lyfta och och försöka hitta något som hjulen kunde kana på. 

Grabbarna kämpade på och till slut så hade de fått upp den på kärran.

Efter någon timme var de klara och vi kunde köra till skroten.

Som tur var hade syrran redan skrivit på papperen och vi hittade nummerplåten, som också skulle med för att få den skrotad.

Framme vid skroten blev den avlyft från kärran och vi fick alla papper klara.

Nu har vår kära husvagn gjort sin sista resa. När man tänker tillbaka så har vi haft mycket trevligt med den, många svampresor har det också blivit. 

Det känns faktiskt skönt att ha fått detta gjort, men också lite tråkigt eftersom det var Ingemar, som hade gjort den så fin inuti. Den blev i alla fall 52 år. 🤩

Barfotens camping nr 2 och kylskåpet.

 

I fredags kunde vi hämta ut husbilen igen och nu skulle kylskåpet fungera. Nytt större munstycke gjorde att nu är det fart på skåpet. Vad passade bättre än att göra en husbilstur till helgen för att kolla att det funkar.

Vi blev så förtjusta i Barfotens camping förra helgen att vi bokade en stuga och tog med fostersonen Mathias med familj. Den här sommaren är ju lite annorlunda och i början skulle vi ju inte få umgås med våra barnbarn. Nu har vi lättat på den punkten lite grann ....vi umgås ute och avstår från kramar och enligt Klart.se så skulle vi få fint väder så då passar det ju bra med en liten tur med husbilen.

Vi hade bokat den största stugan och blev glatt överraskade, när där fanns både täcken, kuddar, kyl och kaffebryggare. Toaletten fick man besöka lite längre bort.

Det första vi gjorde var naturligtvis att ta ett bad och det skulle bli fler under dagen. För 20 år sedan när vi var här så upplevde jag att det var en fin botten, men nu är här mera sten och det kan vara lite problem att gå ut i vattnet. 😆

Vi hade tänkt ta med badmintonspel, men glömde. Så vi stannade till på Biltema, men de hade bara de här mindre "tennisspelen". 

Kylskåpet verkar funka bra och vi kunde bjuda barnen på glass.

Det är inte alla som kan gå på vatten. 😄

Värmen gjorde att det blev många bad i det 22 gradiga vattnet.

Vi grillade tidigt eftersom det blev dåligt med lunch. Några campingmöbler behövdes inte, eftersom det fanns bord och stolar i stugan.

På kvällen lärde Ingemar Johanna att äta kräftor. 

Förra veckan gick solen ner i säck, vilket tyder på att det kan bli mulet nästa dag. I kväll kunde vi följa solens nedgång och hoppas på att få vakna till en solig dag igen.

Och visst blev det sol. Barnen passade på att ta sig ett dopp innan det var dags för hemfärd igen. Vi hade tänkt stanna i Lyrestad och spela lite minigolf, men där var stängt!

Det fick bli ett fika stopp i Skultorp nära sjön istället. Något bad blev det inte här. 

Väl hemma passade vi alla på att ta ett dopp på vår egna badplats. Skönt att inte behöva trängas med en massa folk.

På kvällen lekte jag frissa och klippte både Matte, Liam och Stella. 

Kylen har funkat bra, men vi märkte att det kom in en del avgaser, vilket det inte gjort tidigare. Blir nog att prata med servicekillarna igen. 

Vi har inte haft tid att åka ut med flotten tidigare i sommar, men på söndagskvällen var det både varmt och ingen vind. Då passade vi på att göra en kort tur innan mörkret kom, tillsammans med A och Th.

Så var denna helgen slut och nu börjar många att jobba och barnen börjar på fritids och förskolor. Nästa onsdag startar skolorna i vår kommun. 

Nästa helg är det visning på vårt torp och vi hoppas att det ska komma många intressenter och naturligtvis köpare. 

https://www.svenskfast.se/fritidshus/vastra-gotaland/falkoping/asarp/asarp/platsen/276308

Till salu

 I ett par månader har vi jobbat på stugan. Det har behövts en del reparationer eftersom vi så sällan har varit där de sista 10 åren. Nu är den tömd på personliga ägodelar och klar för visning.

Nu finns stugan ute på internet hos Svensk Fastighetsförmedling 

En fotograf har varit ute och tagit de fina bilderna.

Idag har vi varit och krattat ihop långgräset, som Ingemar slog i fredags. 

På vägen hem fick vi se något vi inte sett tidigare, precis vid vägen in till en gård, såg vi....en ljuskrona i ett träd! Kan det ha varit någon form av "vägvisare" så här i kräftkalas tider? Hoppas de inte tänder den, för då kan det nog bli en skogsbrand. Men en originell vägvisare var det. 😁