Camping vid Bolmen

Efter morgonens dopp i sjön Flyxen fortsatte vi mot sjön Bolmen. Strålande väder, en riktig sommardag och temperaturen ute och inne i husbilen stiger för varje minut till ca +27 gr.

Vi började bli lite fikasugna och vek av ner mot Bolmstad och dess hamn GPS N56 53 26 E13 46 23. En stor fin parkering, men mycket personbilar, då många var ute med sina båtar en sån här fin sommardag. Vi hittade ändå plats för våra två husbilar så vi kunde fika. Nu fanns det ett kafé där, men vi föredrog vårt eget fika, under tiden kollade vi in småbåtarna och gjorde sedan en kort promenad runt området.

 Efter fikat for vi in till Ljungby för att besöka bolaget. Vårt rödvin var slut och skulle vi grilla till kvällen så måste vi ha tag på några flaskor, enligt Ingemar. Vi fick tipset om att GW:s rödvin skulle vara gott så det blev 2 flaskor av den sorten. Nu var det inte något vin som föll mig i smaken, men de andra gillade det. Sedan fortsatte vi tillbaka till Bolmen.

Den röda markeringen är den väg vi åkte från Vittaryds Badplats (sjön Flyxen) till Ljungby och sedan till Bolmens camping.

Värmen gjorde att vi ville ligga stilla ett par dagar, därför hamnade vi på Bolmens camping N56 49 02 E13 42 00  en liten familjecamping, som såg mysig ut. 

Inga uppritade platser förutom vid el-platserna, men vi hade solceller så någon el-plats behövde vi inte. Nu kunde vi ta ut soltaken så vi fick skugga.

På kvällen invigde vi Annicas och Thomas nya gasolgrill och den funkade perfekt. Ett par Igelkottar uppenbarade sig i kvällningen och de var inte sams. Den ene jagade den andre, som försökte gömma sig i gräset.

Campingens gäster bestod mest av tyskar, danskar och belgare. Vi tillhörde en minoritet. 😃Priset var 250:-/ natt. Bra tömning och vatten fanns. 

Många tältande campare såg vi och några hade sitt tält/hus på bilens tak. Det blev bara en takbox när de packade ihop den....smidigt.

Inte bara Igelkottar som besökte oss, en stor geting var mycket intresserad av Ingemars glas och innehåll.

Den återkom flera gånger under kvällen, men det var bara Ingemar, som den visade intresse av, som tur var. Nu är vi inte speciellt rädda för dem, men älskar dem inte.

På morgonen var båda våra gasoltuber tomma. I Ljunby fanns en gasolstation så vi drog iväg dit för påfyllning. (Den gröna markeringen på kartan ovanför.) Fyllde 2 x 11kg för 457 kr.

Tillbaka på campingen, som hade uthyrning av kanoter och båtar för fiske.

Man blir lite nostalgisk, när man ser dessa campare med olika stora tält. Några i miniformat. Visst har vi också campat med tält, både hemma och i utlandet, men numera föredrar vi husbilen. 😃

Det skulle finnas ett bad här, men det låg 500 m bort och vi hade ingen lust att gå så långt i värmen. Vi och fler med oss, tog ett dopp vid en av bryggorna i stället. För vi behövde svalka oss ca +20 i vattnet och + 28 i luften.

Vi stannade 2 nätter på Bolmens Camping och fortsatte nästa morgon....vart får du reda på i nästa inlägg. Kram och ha det gott.

På minitur igen.

Förra veckan ringde våra kompisar, Annica och Thomas och frågade om vi skulle hänga med ut på en tur med husbilarna. Ja varför inte, vädret skulle ju bli varmt och soligt. Vi behöver lite vila mellan varven och Ingemar hade fixat nya räcken på flotten och jag hade rensat i landen. Sagt och gjort... när allt var färdigt, så släppte vi handbromsen och rullade ner från klossarna på tisdagens eftermiddag. Sen var ju frågan vart skulle vi åka, där det inte var fullt av husbilar. Vi började med att styra söder ut, mot Tranemo.

När vi kommit en bit på väg 27 så blev det nästan stopp i trafiken. I ca 20-30 km i timmen tog vi oss sakta framåt och det var den gröna jordbruksmaskinen, som var orsaken till köbildningen. Trots 10 olika parkeringsplatser att köra in på, så körde han inte av och släppte fram bussar, lastbilar och ett otal husbilar och personbilar. Vi kunde till slut, en efter en, ta oss förbi, men mycket irriterade av att han inte körde åt sidan och släppte fram kön. Dessutom var det många som gjorde livsfarliga omkörningar. Var fanns "ta hänsyn i trafiken"? Det var säkert många som tutade och pekade finger åt den föraren, som hade skygglappar för ögonen.

Hundratals bilar i kön.

Jag hade hittat en badplats och den låg väster om Vittaryd och vid sjön Flyxen, så hit styrde vi resans första etapp. 

GPS N 56 58 21 E 13 53 36     

Ingen stor badplats eller parkering, men den såg mysig ut och en tysk bil hade också hittat hit. Soptunna och ett torrdass fanns, samt en grillplats.

Vi hittade bra plats att stå på och ut kom bord och stolar. En kvinna kom gående med telefonen i handen och vi undrade lite vad hon sökte. Efter en stund fick vi svaret...en stor "Amerikanare" en Freightliner, kom brummande med ett släp efter. 

Ett mycket ungt trevligt par med två små tjejer, kom och hälsade och undrade om de fick plats att stanna över natten.

Klart vi gjorde plats för dem också. Så det blev 4 campingbilar i tre olika viktklasser, som campade här. 😀

Vi kunde sitta ute och äta vår kvällsmat och inte så mycket mygg, som vi hade trott det skulle vara. Familjen i "Americanaren" tog sig ett kvällsdopp och det såg skönt ut. 

Våra tyska campare, eldade hela kvällen och kanske var det röken från deras eld, som höll myggen bort 😄

Kvällen var riktigt skön och sjön låg som en spegel.

Nästa morgon traskade vi ner till stranden. Att man inte ska dyka från bryggan var för oss självklart.....det var endast 20 cm djupt vatten. 😁

Fort i och sen en hisnande känsla....hm det var ganska kallt och långgrunt vatten.....men skam den som ger sig.....bada skulle vi.

Ingemar var först i och jag kom inte så långt efter. Temperaturen ca +18 till +19gr. Ett uppfriskande dopp blev det i alla fall.

Efter doppet och lite frukost, sedan var det dags att fortsätta vår lilla utflykt mot okänt mål. Men mer om det får ni läsa i nästa blogginlägg. 

Så här ser första etappen ut.

Vindskydd

I flera år har jag retat mig på att vi har ett draghål på altanen/balkongen. Soffan går dessutom en bit ut och blir oftast blöt när det regnar. Nu har vi hittat lösningen....på Rusta. Vi åkte dit för att beställa dessa glasräcken, som nu var på rea. Det visade sig inte vara så lätt.....glasen vi ville ha 60x160 var slut.....vad göra? Jo vi beställde 4 stolpar och hoppades på att få tag på glasen någon annan stans.

Stolparna kom efter en vecka och när vi skulle hämta dem i Borås, så upptäckte vi att de hade sålt ett visningsexemplar i färgat glas. Vi kollade om vi kunde få köpa det andra exet i genomskinligt glas...och ja det kunde vi. Nu hade vi 4 stolpar men bara ett glas. Vi skulle ju till Varberg kanske kunde vi kolla på Rusta där, om vi kunde få köpa det andra glaset, vi behövde 2 st 60x160 glas. 

När vi kom in där i Varberg så var de först ovilliga till att plocka ner ett av visningsglasen, men efter ett tag sa de att.... kom tillbaka efter lunch, så kanske vi kan fixa det. Vi passade på att göra andra ärenden och vid 14- tiden var vi där igen. Nu kunde de plocka ner glaset och vi kunde lägga in det på sängen i husbilen. Ibland är det bra att ha husbilen med. 😁

Förberedelserna innan vi kunde montera glasräcket var nu att tvätta, skrapa och måla träräcket. När vi skulle sätta fast stolparna visade det sig att vårt altangolv var inte rakt....opps! 😮 Det löste Ingemar med några brädbitar.

Tillslut var det nästan klart. En bit vid stuprännan ska fixas, sen kan det få regna och blåsa, men hörnet är torrt och lugnt. Ibland är det bra att vänta tills lösningen dyker upp och vi är så nöjda med den.

På vägen hem från Varberg fick vi syn på den här passande skylten på bussen. 😀 Undrar om de hade beställt den, eller var det ren slump?

Nu ska vi snart ut på en minitripp igen, vart...ingen aning än, men helst vid någon sjö så man kan bada, nu när det ska bli närmare 30 grader. 😎🌞

En dag som barnvakt

Som farmor och farfar får man ofta ställa upp som barnvakt och det gillar vi. Eftersom vi gärna tar husbilen mot andra länder under höst och vinter, blir vi borta länge från våra minsta barnbarn och de växer fort. Det får vi ta igen under vår och sommar då vi är hemma, genom att vara barnvakter när det behövs.

I lördags hade sonen Peter med familj tänkt gå på Liseberg. Det går väl an med de större barnen, men de som är under 3 år har inte så mycket utbyte av en heldag där i värmen och en massa folk. Då får farmor och farfar rycka in och hämta barnen hem till sig.

Sån tur att vi har lite leksaker kvar efter dagbarns och fosterbarnstiden.

Även om man är barnvakt måste vissa sysslor i trädgården göras ändå. Nu fick farfar hjälp av barnen.

Efter hårt arbete var det dags att ta en paus i husbilen, med fotboll på TV. 

Det finns inte så mycket man kan göra i en husbil, men i dörrens fack fanns många spännande saker, som måste testas.

Sen finns ju pennor och block och skriva är ju kul, även om man inte kan bokstäverna, så kan man ju alltid försöka.

Vilken lycka när man klarar något. 😍

Sent på kvällen, då de fortfarande var vakna, körde vi till Borås och mötte upp resten av familjen, som var blöta efter ett avslutat åk i FlumeRiden. 

Sen blev det lite vila för oss äldre, det tar på krafterna att vara barnvakt ..... men så underbart att få umgås med de små. 💖

Veckan som gått.

I måndags drog vi iväg tillbaka till stugan, det visade sig bli ganska bra väder och gräset behövde klippas. Nu tog vi husbilen med oss. Varför då? Är det säkert någon som undrar, sova kan man väl göra i stugan?! Jo då visst kan vi sova inne i stugan, men i husbilen har vi numera allt...vatten, kläder, kyl som är kall och frys med mat i. Varför packa om när vi inte behöver. Och vi har ju även TV där.  Jag följde efter med Pärlan och kärra för Ingemar ville ha åkgräsklipparen med. Det går ju betydligt snabbare att klippa med den och vi behöver inte kratta efteråt. 

Vi har ett par områden som vi måste trimma och det med en starkare trimmer än den vi själva har. Då är det bra med kompisar, som åker på semester, så vi kan låna deras trimmer. 😁

Men här måste vi köra bort allt gräs...tyvärr. Under tiden Ingemar trimmar, passade jag på att skrapa fönster, för nästa gång ska de målas och kittas om.

Tidigare hade vi ett gammalt körsbärsträd, men det togs ner för säkert 30 år sedan. Nu fanns bara en murken stubbe kvar och den ville Ingemar ha bort. Från stenmuren hade en stor sten trillat ner och nu när stubben var borta och det fanns ett stort hål, så passade vi på att baxa dit stenen och blev på det viset av med den.

Sen var det skönt att njuta av solnedgången, utan en massa myggor och knott, som det brukar vara.

Väl hemma igen och dags att kolla av gräsmattan. För i år växer här fullt av vita klöver och det har det aldrig gjort förut. Dessutom är det stor risk att bina håller sig nere bland klövern och då är det lätt att barnen kan få sig ett stick och det vill vi undvika.

Vart har gräset tagit vägen? Kan det hjälpa med att gödsla gräset mån tro? Vi passar på strax innan regnet kom och nu hoppas vi gräset tar fart i stället, även om en klövermatta är tåligare, men lite farligare.

Sedan startar vi för en kort tur ner till Varberg och hälsar på hos Matte, Johanna och barnen, som är i deras husvagn på Läjets camping. Vi hade kollat att vädret skulle vara bättre där än här hemma.

Många cykelbanor i och omkring Varberg och som tur är har de satt upp bra varningstecken. Man kan inte undgå att se de ljusgröna cyklarna. Undrar om de syns i mörker också?

Campingen är stor och de bor nära minigolfbanan och stor lekplats. Det blev en trevlig kväll tillsammans med dem alla. Idag firar Matte och Johanna 7 år som gifta. Grattis till dem. 💖

Barnen var mest ute på lekplatserna, men lilla Stella kom till husvagnen och pratade med oss, mellan varven med kompisarna.

Dagen därpå var det dags att ge sig iväg hem igen. Vi passade på att stanna till på Rusta för att köpa ett glasräcke. Om det kommer ett annat inlägg senare.

Nu är vi hemma igen och nu väntar trädgården på lite ogräsrensning och trädklippning, mellan åskskurarna.

Ha de gott!

Husbilskompisar på besök

Det kom ett sms: Är ni hemma, vi är i era trakter? Det var våra husbilskompisar Mats och Wiwi-Ann från Höganäs, som vi träffade i Spanien för 7 år sedan och nu var de på resa norr ut. Så himla roligt när husbilskompisar hör av sig och kommer och hälsar på. Jag höll på att putsa Lillstugans fönster och var precis klar, Ingemar och Tomas höll på med bryggorna, när de kom på söndagen. 
Det blev lite trädgårdssnack mellan skurarna och bryggorna kom i. Lunchdags och det blev sillunch, som intogs i Lillstugan, eftersom vi inte litade på vädret. Och vi gjorde rätt, för det kom några rejäla regnskurar.

Mot kvällen hade skurarna upphört och vi klädde oss varmt för en kortare tur med flotten.

Ganska mysigt att åka ut på en nästan spegelblank sjö och njuta av ett glas vin.

Vi åker förbi Brunnsnäs Säteri med anor från 1500-talet, där Birgit Sparre bodde sina sista år. Vilka molnformationer vi får se, nästan som en målning. 

Solnedgång bakom molnen, som ser oroväckande mörka ut.

Våra höghus i sjöändan är populära att fota och ett bra riktmärke.

Vi vände hem igen och nu blev det mat i Lillstugan. Kvällen blev trevlig och mycket prat om vilka resor vi ska göra i höst. Vi har alla varit i Marocko och Mats och Wiwi-Ann har varit där fler gånger än vad vi har varit, de sista gångerna med flyg. Nu lockar Marocko igen för dem, men inte för oss, då deras sjukvård inte är som i övriga Europa, bara i de största städerna. Vi åker nog hellre ner mot Grekland.

Något som lockade dem var en svamppromenad.....alltså bestämde vi att åka ut till stugan när vi vaknat. 

På kvällen kommer spindlarna fram....då är de på jakt efter mat och spinner fina spindelnät, som flugorna fastnar i.

Även dimman rullar in, då det är kallare i luften än i vattnet. Noel hade varit på fisketur med pappa och ville visa oss sin fina Gädda, som han fiskat själv.

Måndag morgon, Ingemar tar sig ett morgonbad +14 i luften och +18 i vattnet och vi åkte till stugan när alla hade ätit frukost. 
Där upptäckte vi att två nockpannor hade gått sönder. Ingemar är ju höjdrädd och även Mats, men upp på taket kom de.

Med förenade krafter hade de bytt pannorna och flyttat stegen till framsidan, under tiden som jag och Wiwi-Ann gjorde en skogsrunda efter svamp...utan resultat.

Vi tog lilla Pärlan och åkt en en runda då vi visste var vi skulle leta. Men det är inte allt som lyser gult som går att äta. Det här tror jag är Trollsmör så de lämnar vi kvar.

Vi letar efter skogsvägens kanter....

.....och visst hittar vi skogens guld, men de var så små där de satt i mossan och det gällde att ha sina kantarellögon på sig.

Wiwi-Ann passade på att rensa den 1/2 L vi fick ihop.

Sen var det dags för Mats och Wiwi-Ann att fortsätta sin resa i Sverige. Men vi följdes åt till Glassfabriken som visade sig vara stängd mån -tisd. 😒 Vi fortsatte hem och gjorde i ordning husbilen för en resa.

Och nu är vi tillbaka i stugan för lite målarjobb mm.

Gräset växer högt på 3 veckor, nu är det dags för lite trädgårdsskötsel. 😀