onsdag 17 oktober 2018

Krångel och ändrade planer.

Nu har vi lämnat Tjeckien och det blir nog inte någon fler gång.... med husbil över 3.5 t. 


Hur det är vid gränsövergångar med motorväg vet vi ju inte, för vi kom ju in i landet via en mindre väg. Vi hade läst på att kontanter var bra att ha, men någon bankomat vid gränsen fanns inte, vi fick köra ca 20 km innan vi hittade en.


Sedan var det det här med vinjett och vägavgifter. 
Ingenstans vid gränsen fanns någon uppgift om var vi skulle få tag på vinjett och en OBE box (kilometerräknare) för bilar över 3,5 t. 
Jodå vinjetten (för 3.5 t) gick att köpa på bensinstationer, det var inget problem, värre var det att få tag på en OBE. Vi frågade på flera mackar och fick olika besked. 
Nu hade vi ju inte tänkt att åka motorvägarna så vi skippade att skaffa dosan. Den ser ut som den vi har för att kunna åka i Österrike och över broarna till Danmark och Tyskland, men tyvärr gäller den inte i Tjeckien. Kanske något för EU att fixa...samma box för alla EU-länder, som tar vägavgifter 😁

Tjeckiens avgiftsvägar

Planen var att vi skulle köra Ungern också, men det visade sig vara samma krångel där, för husbilar över 3,5 t  behövdes en OBE.... nej nu ändrar vi riktning.
Vi åkte ur Tjeckien och in i Tyskland, som än så länge går att köra på motorvägar utan avgifter. Tyvärr bara fram till 2019 då kommer även Tyskland att kräva vinjett eller OBE.

Vi kom till ett trevligt ställe i Tyskland, där vi stannade för natten, men mer om det i nästa inlägg.

Relieved smiley







På väg ur Tjeckien


Vi fortsätter i Tjeckien och kör genom ett kolgruvedistrikt, som inte är så vackert. Vi ser både kol och kärnkraftverk, det bolmar vit rök ur de stora skorstenarna, svart ur en del. Nu ville vi in på en ny camping och det blev Autokemp Hradec U Kadané tur vi har Campercontact så vi kan hitta till de olika ställena.  Den här låg vid en liten sjö, men vi hade problem med att hitta hit. "Berit" ville ta en annan väg, men där kom vi inte fram. Efter ett trixande för att vända bilen så hittade vi rätt till slut.                 


Det fanns massor av husvagnar inbyggda i små hus, och några campare, som vi. Någon reception fanns inte, men vid "restaurangen" skulle det gå att betala.
Jag betalade 200 czk, men något kvitto fick jag inte, inte ville han kolla passen eller ha bilnumret heller. Pengarna åkte ner i kassaapparaten.
Vi stannade i 2 dagar och bara njöt av sol och värme.


När Ingemar skulle betala för natt nr 2 ville han ha 260czk. Ingemar talade då om att frugan hade betalat 200 czk dagen innan, då fick han tillbaka 50 czk.😁 Kan det ha berott på att det var en kvinna som betalade första gången ? Nu var det ju billigt att stå där ändå, så visst hade vi kunnat betala det han begärde, men lite ordning får det allt vara.
Nu drar vi söder ut. Inte alltid man ser nymålade hus.


Vi kör ut på landsbygden igen och där är ingen trafik. Höstfärgerna är intensiva i solljuset.


Vi försöker hitta en plats för lite lunch....det fick bli på en åker.


Fortsätter på småvägarna när vi får syn på slottet.


Valec´ slott är från 1200 talet och byggdes om till ett slott i barockstil. Efter 1945 användes slottet som barnhem tills en stor brand bröt ut 1976. Statens kulturinstitut räddade det från att rivas och började återställa grunderna. Parken och slottet är gratis och tillgängliga året runt, det finns även ett café i en tidigare renoverad tvättstuga. Nu hade vi oturen att det var stängt på måndagar, så något slottsbesök blev det inte, vi ville inte vänta till onsdagen.
Såg ett vacker växthus i parken.


Vi fortsatte på ibland krokiga, men väldigt fina vägar. Fick syn på en flock fina hästar på bete. Här precis som hemma verkar det ha varit en torr sommar.


Nu var det dags att hitta en Lidl för att göra åt de sista Tjeckiska kronorna. "Berit" tog riktningen mot en by nära staden Plzen. Det blev lite mer vin och matvaror, sen var pengarna slut. För att komma vidare var vi tvungna att åka genom Plzen med all trafik. Bussar, mopeder, bilar och cyklar om vart annat. Sen ska man också se upp för spårvagnarna. 😓


Vi ser många vackra byggnader, men de hamnade inte på fotot.


På väg ur staden blev det stopp, för första gången hamnade vi i en kö. De höll på att bygga om påfarterna till motorvägen, därav det långa stoppet. När vi väl kom förbi efter nästan en timma, for vi vidare mot gränsen och in i Tyskland. Nu förstår ni varför vi undviker motorvägar både med och utan betalning.


Att vi kommit in i Tyska Bayern märktes direkt på husen....men mer om vart vi hamnade i nästa inlägg.
Fortfarande har vi varma och soliga dagar, men nätterna är kalla, då sjunker temperaturen ner till endast +4 och vi får köra gasolvärme.

måndag 15 oktober 2018

Terezin(stadt)


Vi lämnar Decin och far lite söder ut. Vi har som vanligt valt bort betalvägar och motorvägar. Vår "Berit" tar oss på småvägar genom lummiga skogar, där vi ser svampplockarna vara i farten. För oss gör det inget att det är småvägar ...de är oftast mycket bra.


Vi stöter ibland på dessa varningsskyltar, som säger, översatt via telefonen:
Vägarna hålls inte på vintern. 😃


Ibland undrar vi om det verkligen går, att komma fram den här vägen. Smalt är det, men som tur är så är det knappt någon trafik.


Något som slår oss är att husen i städer och byar oftast är målade i ljusa pastellfärger.


Vårt mål idag var Terezin, på tyska Theresienstadt och är känt som koncentrationsläger
Det är första gången vi besöker ett koncentrationsläger.



Theresienstadt. Under nazisterna fungerade den "Lilla fästningen", överst på planen, som fängelse och den befästa garnisonsstaden, i mitten, som judiskt getto. Mellan dem går floden Ohře, en biflod till Elbe.

Det första vi ser när vi kör in för att leta en parkering, är murarna, som nästan får oss att rysa.



Vi hittar en p-plats på en återvändsgata och beger oss till fots in i staden. Vi går förbi stora ståtliga byggnader och över ett stort parkliknande område, till museet. Betalar 300czk = 120 kr för oss båda. 
Det var tungt att gå här inne, där väggarna nästan var klädda, med teckningar från de barn, som fanns i lägret, men som senare flyttades till Auschwitz och aldrig återvände. Massor av målningar och musik från kända konstnärer och musiker.      
Vi fortsatte sedan till Magdeburska kasernen, där man kunde se hur de stackars människorna bodde. Minst 50 personer i varje rum med våningssängar i 3 plan.  Här spelades teater och musikaler för att hålla humöret uppe. Jag fotade bara den här teckningen.



Vi gick över gatan och förbi detta hus som fortfarande bär spår efter lägret.



Det blev mycket gående och jag fick ont i min fot så vi fick återvända till bilen, utan att ha sett allt. Men det räckte gott och väl, man blir verkligen illa berörd av att se hur en stad som skulle ha ca 7000 invånare istället fick ca 53 000 som levde som fångar i detta gettot för ca 75-80 år sedan.
Hit borde fler åka och ta sig en titt på historien.


Det finns ett stort järnvägsnät här och vi har flera gånger stannat för tågen. Ett dubbeldäckat tåg är inte så vanligt hemma hos oss.


Nu var det dags att hitta en camping eller ställplats för natten. Vi hittar den perfekta fricampingplatsen för natten  
N50 21 14  E14 28 02 
Nära floden Elbe och staden Melnik. En stor plan med gräs och stensättning. Vi fick sällskap på natten av ett Tjeckiskt par.



Strålande väder + 23 som ser ut att fortsätta några dagar till.

lördag 13 oktober 2018

Tiske steny

När vi nu är i Tjeckien så vill vi ju gärna se lite mer än bara vägarna vi åker. I den norra delen mot Tyskland finns ett stort bergsområde, som på den Tjeckiska sidan heter Bohemiska Schwiez och på den tyska sidan Saxiska Schwiez. I dessa områden finns fantastiska bergsformationer i sandsten, som Freedom travel har skrivit om. 
Inte långt från Decin ligger staden Tisa och där skulle det också finnas bergsformationer så dit åkte vi i onsdags.


Vi är lite senfärdiga så vi kom inte iväg förrän vid 11.30 och enligt Gps så skulle vi åka mot norr. 
Det blev en brant stigning till en början, men sen planade det ut. Vägen var inte bred, men hade fått ny beläggning.


Att möta timmerbilar gick också bra.


Tiske Steny kallas den här platsen. Vi hittade även en parkering för husbilen  N5047 09 E14 01 39 till en kostnad av 50 czk = 20 kr... det är billigt här i Tjeckien.
Så här såg resvägen ut, de röda pilarna visar hur vi åkt.



Redan efter en kort bit var vi tvungna att vila 😅 hur ska vi orka, när vi var trötta redan efter knappt 100m.



Skam den som ger sig....vi kom upp till den punkt där vi skulle betala.



Inträdet kostade för oss båda 60 czk = 24 kr.
Några skyltar visade längden på promenadvägarna, vi valde den kortaste, som senare skulle visa sig vara dubbelt så lång.



Ett litet utdrag av vad vi fick se på vår vandring.





Man kände sig liten här bland alla enorma stenpelare.





För det mesta var det enkelt att gå, men ibland fanns en del trappor.


Lite extra armstyrka kanske kan behövas.....bäst att träna lite extra.









Trappor upp och stigen ner till målet, som var en restaurang. Härifrån kunde man också gå åt motsatt håll.
Här blev det en glass innan vi vände tillbaka.



Innan vi gick tillbaka fick vi visa våra biljetter i kassan. Tillbaka var det en lite enklare väg och den gick uppe på bergskanten, med många stup intill.



Ingemar höll sig på ett ordentligt avstånd från kanten.



Vid koll på min telefon såg jag att vi hade gått lite mer än 4 km och det tog för oss 1,45 timmar att gå.
Vi körde tillbaka till campingen i Decin igen. Nu behövdes vila för både fötter och rygg. 
Sämre blev det med vilan under natten, för polisen hade utryckning och sirenerna tjöt tillsammans med bullrande tågvagnar. Campingen låg ju precis under vägbron.
Vädret håller fortfarande med en temperatur på +26 och en strålande sol.