tisdag 30 oktober 2018

Resans första slutmål.

Nu har vi varit framme vid vårt första mål i 4 dagar. Umgåtts med äldsta dottern med familj därav ingen tid för något bloggande. Nu följer resten av resan hit till Torrevieja.

Vaknade tidigt efter en något kylig natt på vingården. Himlen gick i rosa och jag var bara tvungen ut och fota.


Lite senare, efter frukost, hade solen stigit högre och lyste så fint på vinstockarna. Eftersom vi hade tänkt åka hela vägen ner till Torrevieja så var det lika bra att starta tidigt. Under kvällen hade ytterligare 3 bilar valt att stanna här. Något inköp av vin blev det inte för Vinbutiken var stängd. 


Dagen innan hade jag plockat ut koordinater till en plats att övernatta på vid havet. Nu blev det inte så, men vi var nyfikna på den och den passade bra för ett fikastopp. Platsen ligger söder om Tarragona och heter Castillo Sant Jordi, lite tunnlar och småvägar dit, men perfekt för en natt eller två.
N40 54 39 E00 49 53


Det var fler än vi, som hade hittat dit. Någon service finns inte, förutom soptunnor.


Men en fin hamn på andra sidan av....


....sandstranden. Tyvärr blev det inget bad idag heller....vi har ju ett antal km/mil kvar att åka. 


Vi tog en annan väg tillbaka ut på N340.....


....och det var tunnlar även där.


Nu kör vi på vägar som nästan känns som hemma....vi har ju åkt just den här sträckan ett antal gånger under våra 8 år, på resa med husbilen. Även här i Spanien har hösten kommit och lövträden lyser gult, som en stor färgklick mellan allt det gröna. Vi passerar de stora planteringarna av olivträd, apelsiner och clementiner.


Det är varmt ute +26 när vi vid 18 tiden kommer fram till Dream Hills, det område där Tina och Kurre har sitt drömhus.



Bougainvillean lika fin som i våras, när vi var här. 
Alltid lika kul att träffa familjen. Nu blir vi här någon vecka sedan får vi se vart vi tar vägen, inget är bestämt.


lördag 27 oktober 2018

Problem i Frankrike

Onsdag den 24 oktober
Det blåste ordentligt på natten, så det var nästan svårt att sova. Vi som hade tänkt ta en snabbis in till stan, men med bara +8 och en halv storm, så var det inget lockande alls. Inte kostade det något under den här tiden heller och deras VA var avstängd med röda band. Vi drar vidare. 😃


Om vi i går körde över torra floder, så var det desto mer vatten här.


Vi fortsätter förbi Arles och mot Camargue området där de vita hästarna finns. 
Detta område har vi besökt tidigare, närmare bestämt 2012, så vi fortsätter.



Det blåser kraftigt och rycker i bilen. Ingemar får hålla hårt i ratten. Trots att solen skiner, så känns det inte lockande att gå ut i blåsten.


Plötsligt upptäcker vi att det är dags att tanka. Hittar först en mack, men missar infarten, då vägen delade sig. Vi får köra runt i kvarteret och kommer till slut rätt....då är det lång kö. 😕
Bilen före oss har problem med tankningen. Om det berodde på deras ålder (ca 80 år) eller att de inte förstod, trots att de var fransmän, blev vi aldrig klara över. Vi backade ut för att leta en ny mack och det var inte det lättaste. Det blev ett snurrande i rondellerna och sen visade det sig, att den första Esso var stängd och den andra hade bara diesel för lastbilar och det vågade vi oss inte på. 
Vi fick hoppas på att dieseln vi hade kvar skulle räcka till nästa tankstation ca 20 km bort. Det gjorde den och där var inga problem att tanka för oss, bara sticka in betalkortet och slå in koden. Nu kunde vi fortsätta, med full tank för ca 98 € ca 1.495/L, runt Montpellier och mot Perpignan.


Dags att hitta en ställplats för natten gärna med el. Då kommer nästa problem. 🤔
 Där skulle man använda ett speciellt kort för parkering eller bankkortet, men inte lätt att begripa när de bara pratar franska.  Jag försökte med engelska, men det gick inte att höra vad hon sa och mitt kort gillade hon tydligen inte, trots att jag väljer betala och trycker in in kod. Vi söker upp en ny ställplats....samma problem. Då fortsätter vi mot en ställplats i byn Trouillas och möts av skylten fullt!


Det börjar skymma, när jag äntligen hittar en ny parkering i byn Thuir, själva platserna var små, men strax intill hade vi sett en stor grusplan och där parkerade vi. N42 38 07 E002 45 35
Sov lugnt hela natten utan el, men det behövdes inte för natten var varm +17 gr.


Torsdag den 25 oktober.
Under natten hade vinden mojnat och morgonen var klar. Nu hade vi inte långt kvar till Spanien. Vi ser siluetterna av bergskedjan Pyrenéerna, som vi ska åka över.



Åker genom några små byar där marknaderna är i full gång. Tyvärr så är utbudet mest vinterkläder, för den inhemska befolkningen, vi nordbor tycker det är så varmt här nere, så vi vill hellre ha sommarkläder. 😀 Själva har vi haft shorts den större delen av resan.



Vi börjar klättringen mot Le Perthus, som ligger på den franska sidan av gränsen mellan Frankrike och Spanien. Nu är det ju inte lika högt som i Alperna, men ganska krokigt, om man som oss väljer bort betalvägarna. Cyklisten hade ingen elcykel, så han fick kämpa i backarna.


Vi stannar aldrig i Le Perthus, för här är ont om parkeringar. Det finns strax innan man kommer fram, men då får du gå backe ner och backe upp, om du ska handla....och det hade vi ingen lust till. När vi kom fram till gränsen så var där en massa poliser med vapen i händerna. Vi blev lite fundersamma på varför....men de brydde sig inte om oss ....bara att fortsätta in på den spanska sidan.



Ingemar får lite problem med sina luftrör och tittar vi ut så förstår vi varför.....det eldas överallt, och den lukten sticker i både näsa och lungor.



Rena dimridåerna ibland.



Vi behövde nu ha tag på en tömningsstation och det visste vi fanns i Platja d´Aro vid kusten. 
Nu blev jag osams med "Berit " igen, för hon ville som vanligt gena....och då blev det en ordentligt kurvig väg över mindre berg och den var absolut inte kortare eller tog kortare tid att åka....snarare tvärt om. Hade jag fått välja hade vi fortsatt på väg C31, som var både rak och fin.
Jo då på vissa ställen i början, var väg GI 660 också rak, men sen började kurvorna. 
Ta inte den vägen till Platja d´Aro!



"Rondellhundar" kallas de... även om det är en fågel.



Till slut var vi framme vid gatan och tömningen, där var fullt av bilar som vanligt, även innanför "bommen" som var borttagen. N41 48 39 E003 03 29
Här finns gratis tömning och vatten.


Ingemar fick vänta på att ta vatten, för de franska damerna hade stor tvättdag och använde sig av alla tre kranarna, både för att skölja och hänga upp tvätten på.
😁 

Vi fick i alla fall gjort det vi skulle, fikade och fortsatte vår färd söder ut. 
Om det var dåligt med skyltar, som visade vilken hastighet som gällde i Frankrike, så var det betydligt bättre här i Spanien. Alla kurvor hade sin skylt som talade om hur fort du fick köra.



Vi slipper inte alltid undan köerna, när vi väljer bort betalvägarna.... i alla fall inte på motorvägar som är gratis. 


Ibland kan det vara riktigt besvärligt att hitta rätt väg.


Vi vill inte komma för nära Barcelona, då det ofta sker vägrån i de trakterna, så vi kör en bra bit utanför och det blir lite konstigt vägval igen.  



 Det började skymma och vi behövde en ny nattplats. På väg mot Vilafranca del Penedés kommer vi förbi en Vingård vi tidigare stått på, och här kör vi in. Det är gratis att stå här. 
N41 22 05 E001 46 23
Det finns en gårdsbutik också, men den var stängd, vi kom ju sent.


Nu har vi inte så långt kvar till Torrevieja men den biten skriver vi om längre fram. Värmen håller i sig +24 och varmare ska det bli, men vi ska också få regn för första gången på 3 veckor.
Vi hörs!

onsdag 24 oktober 2018

Från Alperna till havet


Vaknade i morse av att det var kallt inne....+3,7 gr brrrr. Vi hade inte haft någon värme på under natten, med tanke på att våra batterier skulle tappa för mycket. Tanken var att gå en sväng i byn efter frukost, men den tanken försvann snabbt när jag såg vilken temperatur vi hade. Ute visade det sig vara -3,3 inte undra på att det var kallt inne.... men lite ljus och gasolvärme gjorde susen. Vi startade åter en morgon med blå himmel och vackra höstfärger.


Fortfarande åker vi i Alperna och vi sov på ställplatsen som låg 1145 m/öh. Vi följer vägen som går mellan bergväggarna oftast efter en flodfåra.


Vi trodde vi skulle komma fram till Lake Serre-Poncon, men vägen drog iväg åt vänster och vi fick klättra allt högre upp. Sjön fick vi se uppifrån istället.


Vi är uppe på ca 1300 m/öh, tänk att bo så här högt. Går väl an på sommaren, men med vinter och snö....nej det tilltalar inte mig...men vackert är det.


Vi kör genom flera byar och på en del är det marknad fast i en mindre form, mest ost och grönsaker.


Det är ibland så trångt att vi undrar om vi kan mötas, men kan djurtransporten framför, så kan nog vi också. 😀




Vi börjar komma ner på en lägre nivå, kör över flera torra floder med bara en smal vattenfåra, undras hur det ser ut här vid snösmältningen ?


Konstverk åker vi också förbi den här stod strax innan en rondell, alltså ingen rondellutsmyckning.


Jag och "Berit" är inte alltid överens om vägvalet. Hon vill ta en massa småvägar/genvägar (i mitt tycke), när jag ser att vi kan välja en större väg. Men Ingemar följer den rosa randen på vår GPS och ibland hinner jag inte reagera....då hamnar vi på vägar där bara upp till 3,5 t får åka. 😮
Men så kommer vi förbi sådana här formationer och ja....då är hon ju förlåten.


Sist vi såg den här typen av stenar var ju i Tjeckien.


Nu har vi nästan kommit ner på havsnivå och här odlas det lavendel. Jag har en lavendelplanta hemma, skulle kanske ha plockat blommorna innan vintern. 😏


I Vinon sur Vernon fick vi syn på Carrefour och en stor parkering, passade oss perfekt, eftersom det hade varit lunchdags för länge sedan och vi behövde dessutom handla.


Ibland kör vi efter uttorkade floder ibland efter kanaler med vatten i. 


Det här är början vid en bro och ett likadant på andra sidan, de kunde verkligen göra vackra brobyggnader förr. Idag är bron avstängd, den håller nog inte för dagens trafik.


Flera gånger råkar vi ut för Deviation och får köra en del omvägar.


Och inte var det lättare med vägarbetare i farten....här ska vi också mötas.


Så till slut hamnar vi på en motorväg...men inte så länge... för "Berit" vill ta en mindre väg igen och jag orkar inte bråka med henne.


Efter ytterligare 1 timma har vi nått vårt mål för idag...men inte med den väg jag hade tänkt utan betydligt längre och sämre.....jag tror jag bestämmer vägval genom Frankrike.


En ställplats nära hamnen, för 6 husbilar...vi var 8. 
N43 32 47 E05 01 56


Nu har vi hängt undan långbyxor och varma tröjor igen och hoppas att vi ska slippa ta fram dem först i december när vi ska hem till julen. 
Idag +22 och en strålande 🌞
Ha de gott!