Morgonen kom med moln, så det blev inget morgondopp. :(
Vi styrde nu mot Los, här fick vi syn på en skylt.... som sade att det fanns en besöksgruva i byn. Vi svängde av till vänster och följde skylten. Kom fram till en liten parkering och med monument med stegar. Spännande....vi hade aldrig hört talas om att det skulle finnas en gruva här.
Loosgruvan där man för ca 250 år sedan bröt kobolt. Det visade sig att gruvan var öppen för besök från kl 10.00 och visning kl 11.00
Vi var lite tidiga för visningen så vi passade på att ta en titt runt omkring.
Även inne i byggnaden, som ligger ovanför själva gruvhålet, fanns mycket intressant att titta på.
Att det finns en massa olika stenarter, det har jag lärt mig i skolan..... men att det fanns sååå många olika mineraler det visste jag inte. Här kan man få lära sig lite mer om våra olika bergarter.
Vi betalade 90 kr/pers och fick var sin hjälm. Först blev det lite bildspel om hur folket kom till bygden och hur Henrik Kalmeter gjorde dessa koboltfyndigheterna i Loos.
Sedan skulle vi ner för en massa trappor....som tur var... inte på de stegar, som de använde då för 250 år sedan och som bevarats sedan dess.... nere i vattnet i schaktet.....
.....nej nu var det riktiga trappor. Vi fick veta att gruvarbetarna fick inte stanna på stegen för att ta sig en kort vila därför var utrymmet för fötterna så smalt som möjligt. Guiden kunde berätta mycket intressant om gruvans tillkomst och hur man gjorde för att bryta berget för att komma ner till koboltmalmen.
Det gick inte fort, ca 2 cm per dag.
Det fanns flera gruvgångar, men mycket vatten i flera av dem. Vi gick över bryggor, som band samman gångarna.
Själva visningen tog ca 30 minuter, med trappor ner och sedan upp igen. En mycket intressant visning. Här kan du läsa mer om gruvans tillkomst mm.
Koboltblått har man ju hört talas om och sett att det användes för dekoration av keramik bl.a. Även Nickeln upptäcktes här i Loos för första gången.
Koboltblått har man ju hört talas om och sett att det användes för dekoration av keramik bl.a. Även Nickeln upptäcktes här i Loos för första gången.
Efter visningen var det dags för oss att styra mot Frösön. Regnet hade hunnit ikapp oss och i Svenstavik blev det skyfall. Det var även dags för tömning av toan och det enda ställe vi hittade var i Svenstavik. Där fanns en ny ställplats mitt inne i centrum med el och nybyggd utslagsvask....fräscht och fint.
Vid 4 tiden var vi uppe hos sonen på Frösön och kunde parkera utanför deras hus.....med egen uteplats :)
Det är ett år sedan vi sist sågs....nu blev det kramkalas och mycket att prata om. Det märks det att vi kommit långt norr ut ....det är ljust som på dagen och man märker inte att klockan närmar sig midnatt.
Idag har vi kört ca 29 mil från Hamra badplats till Frösön.
Nu ska vi umgås med barn och barnbarn. :)