Lär känna husbilsbloggarna!

Många som har husbil har även en blogg och nu är det vår tur att presentera oss hos ReiseLinda som för ca 1 år sedan startade Husbilsbloggarna på Facebook. Linda har ställt samman ett antal frågor som vi nu ska försöka att besvara.

Vilka är vi?

Vi är Maggan och Ingemar båda pensionärer sedan drygt 10 år . Vi  har en stor familj med 7 barn och deras familjer. Vi delar vår tid mellan villan, stugan husbilen och familjen. Rest på semester utomlands har vi alltid gjort och då med tält, sedan husvagn och till sist med husbil. Vi gillar  upplevelser av alla de slag. Bloggen startade vi för drygt 10 år sedan när vi båda var pensionärer och därför fick den heta Pensionärsvi(l)lan, vilan för här kopplar vi av från alla måsten och villan för att det är ju vårt hem när vi är ute med den. Maggan skriver och Ingemar rattar bilen, foton till bloggen gör vi båda. Våra syskon och våra barn bor runt om i Sverige och även i USA.Vi använder bloggen för att våra släktingar och barn, ska kunna följa oss på våra resor, men också för att dela med oss av platser vi besöker och upplevelser, till andra husbilsåkare.

Vad har vi haft för husbilar?

Husbil åkte vi första gången till Bornholm med kompisar i deras husbil, året var 1996, då sa jag att någon husbil var inte aktuellt. 
Sommaren 2004 lånade vi dotterns husbil en Bürstner, för att se om vi gillade husbilslivet bättre än tidigare. Och visst kan man ändra sig....vi gillade verkligen husbilslivet och inte saknade vi förtältet heller.
Därför blev första husbilen en Bürster 535 Junior köpt i Tyskland våren 2005, liten och behändig, men ändå gott om plats inne för 2 vuxna och 2 barn.. Våningssäng och keps, dusch, toa och kyl och frys.....allt vad vi behövde.

Efter några år ville vi ändå ha en större bil eller åtminstone med större motor och då blev det en Rimor Super Brigg 3,5 t Den köptes ny, men blev en stor besvikelse, då den inte gick att väga upp, som de lovade oss. Vi körde med den i 2 år trots en ordentlig övervikt, då vi var 2 vuxna och 2 barn + packning. Sedan hittade vi, på våren 2010 , den bil vi har idag Rapido 7099F 3,7 t och med den har vi tagit oss runt nästan hela Europa samt Marocko. 

Vad är det bästa och sämsta med vår husbil?

Det bästa är väl att den har ett bra kylskåp med stor frys och ugn (som var ett önskemål). Bra dusch/toa utrymmen och drar inte så mycket diesel. Vi har tre solceller för att klara fricamping. Sen hade vi önskat att det varit en bättre bäddbar säng för extra sovgäster, man vill ju gärna ha med barnbarnen ibland.  Det här med extra lås på ytterdörren borde ingå, särskilt som bodelsdörrens fönster går att öppna. Vi fick inbrott genom den dörrens fönster. Nu har vi lås runt om. 

Vår favoritplats?

Någon speciell favoritplats har vi inte, det blir där vi parkerar. Vi gillar att upptäcka nya platser och få nya upplevelser. Ibland återvänder vi för att vi tycker vi har inte sett tillräckligt av ett land. Mest intressant och spännande var nog Marocko och den östra sidan av Europa, med Albanien och hela vägen ner till Grekland. Grekland har fina stränder och bad så dit återvänder vi gärna.

Vart åker vi inte tillbaka?

Det finns nog ingen plats eller land, som vi inte vill tillbaka till. Fast ska jag vara ärlig så har jag nog sagt någon gång att Spanien vill jag inte åka till fler gånger.....alldeles för mycket husbilar där.

Detta glömmer vi inte?

Det var nog när Ingemar fick sin hjärtinfarkt 3/11 2016 i Peniscola Spanien. Något vi definitivt inte hade väntat oss, men blev en ordentlig varningsklocka. En fantastisk sjukvård i Spanien. Sedan har vi provat tandläkarna i Spanien, Portugal, Italien, Sicilien och Marocko och de är minst lika bra som här hemma, om inte bättre ibland. Sen har vi ju alla fina badstränder i Östeuropa.

Vad är det bästa och sämsta med husbilslivet?

Ja det är väl friheten att kunna välja. Ibland kan man också få ändra sina planer, som när vi skulle till Italien och Sicilien och hade bokat hemresa med flyg från Rom. Då fick vi av en Sicilianare, vi träffade i Füssen, veta att det var osäkert med den flygplatsen, när det gällde vintern, ibland kunde de bara stänga av vägen dit pga vinterväglaget. I norra Italien hade vi träffat husbilskompisar och de var på väg till Spanien, så vi gjorde dem sällskap dit istället. Sicilien fick bli ett annat år. Det har hänt flera gånger att vi brutit vår tänkta resväg och valt en annan rutt. 
Tack vare husbilen och bloggen har vi mött  så många trevliga människor och fått ett större umgänge, de flesta runt om i Sverige.
Det sämsta är väl när något går sönder i husbilen. Ingemar är bra på att fixa det mesta även vattenskador, som vi fått i dusch och kök.

Sen är det väl det här med vikten, som aldrig tycks räcka till.

Var befinner vi oss nu och hur våra resplaner ser ut 2020?
Våren och sommaren tillbringar vi alltid i vårt vackra Sverige, alltså är vi hemma. Då passar vi på att se oss omkring och ibland blir det en resa mot norr och ibland utforskar vi den södra delen. Så blir det nog i år också, om vi får lämna vår hemtrakt.

Vårt bästa husbilstips?

Se till att ha bra lås på dörrar och fönster. Ha inte för mycket böcker och kartor med för de väger många kg. Det mesta finns på internet och en dator eller surfplatta, är ett måste för oss. Har du tänkt att köpa en husbil, skriv ner vad du vill att en husbil ska innehålla t ex när det gäller bäddar, kök, bad och förråd och kolla ordentligt på mässor och husbilshandlare. Läs gärna husbilsbloggar och prata med husbilsåkare de har massor av tips. 

Bästa hjälpmedel för resan?
En bra GPS och en papperskarta är inte fel. Själv har jag ett program i datorn Microsoft AutoRoute 13. Bästa program jag haft och där jag kan zooma in gator mm. dessutom sparar den min rutt så jag kan se den i efterhand. Det finns många appar för camping och ställplatser att ladda ner. Själva använder vi  Campercontact. Ska du utomlands kolla på ländernas hemsida vilka regler som  gäller för t ex motorvägar.  



Det var lite om oss. Kör nu lugnt i sommar och njut av Sveriges natur.

Vårpromenad i Baktrågen

Igår tog vi lillebilen till Blidsbergs naturreservat Baktrågen. Vi hade hört att där skulle finnas blåsippor och vad är våren utan blåsippan? 

Vi körde först upp en skogsväg, men insåg att vi var helt fel, fick ändå en liten promenad i området och lite blåsippor i vägkanten.

Vi fortsatte en liten bit till och kom till parkeringen till naturreservatet. En bil var redan här, men vi såg inte till någon. 

En servering fanns, den var naturligtvis inte öppen, så kaffet får vi ta hemma på balkongen, eftersom vi glömt att ta med en fikakorg.

Natten hade varit kall så blåsipporna hade inte hunnit öppna sig så mycket, men många var de. I de här trakterna brukar även scouterna hålla till och vi såg en del spår efter dem.

Tydligen hade de bråttom i höstas för de hade glömt sätta upp fågelholken och nu är det nog för sent. Synd för vi såg inte så många holkar, däremot hörde vi flera fåglar bl a Nötväckan. Den har sitt bo i holken på vår lillstuga och nu har jag lärt mig hur den låter.

Vackert är det i skogen men ingen grönska i träden ännu, mossan på stenarna lyser i alla fall grönt året om.

Vi följde stigen och och här fanns en självstängande grind. Kanske går det betande djur här på sommaren.

Bland eklöven fanns de...blåsipporna....och hela backen var full av dem. Ni vet väl att de är fridlysta. Riktigt kul att se så många. 

Naturligtvis blev det många kort, men tyvärr är de så ljusblå så de knappt syntes på foton.

Vi återvände till bilen och nu kom även en bil till med fler "vårsökare".

Klockan närmade sig 12 och vi började ångra att vi inte tog fika med oss. Nästa gång ska vi packa med en fikakorg. En trevlig promenad som fick bli väldigt kort, då jag som vanligt hade ont i mina ben, men skam den som ger sig .....nästa gång får det bli en längre promenad.

Påskveckan med husbil

Veckan började med en fantastisk fullmåne. Inte ofta man får se Månen så stor och mot en blå himmel.

Vi har hängt upp talgbollar till småfåglarna, men skatorna är kvicka på att hacka i dem. Som tur är så är de lättskrämda och det räcker med en rörelse här inne så flyr de.

Bakdagar blir det minst en gång i veckan. Tyvärr så måste jag nog börja baka enligt LCHF och med mindre socker för vågen har börjat pendla uppåt igen. 

Passade på att rensa bland mina nagelacksflaskor och många var halvfulla. Plockade fram en del av våra samlade stenar och målade dem istället. Det blev en glad samling liknande påskägg i skålen.

Det blev ju inte som vi hade tänkt....en resa mot Holland.....men en tur till vår stuga var inte fel det heller. I torsdags startade vi husbilen efter flera månaders stillastående. Kör förbi sjön Lönern och vidare mot Kölingared.

Nu har även kossorna fått komma ut i solen, men de såg ut att ha dåligt med bete.

Väl ute i stugan, fick vi börja med att städa ut efter mössen, som hade varit på bord och bänkar i köket, de andra rummen hade klarat sig hyfsat bra. Det blev även brasa både i spisen och i ett av rummen och till slut hade vi fått upp värmen riktigt bra.

Kompisarna Annika och Thomas följde med i sin husbil och vi räknade med att kunna vistas ute i solen en hel del. 

Både torsdagen och långfredagen bjöd på sol och ingen vind, men mycket fågelkvitter. En skogspromenad på ca 2 km blev det också.....utan kamera.

På Påskaftonens morgon kom Anna och Mikael ut med nybakta bullar till fika. Mikael tillhör ju riskgrupperna och vi hade ju varit i karantän så länge så det kändes som om det skulle funka. Att hålla honom borta från kramar gick ju förstås inte, men han fick bara kramas med oss. Kramgoare "gubbe" än Mikael kan man nog få leta efter, han är väldigt generös med kramar, särskilt som vi inte träffats på ett tag.

Han var i alla fall helt nöjd med utflykten och när klockan närmade sig 12 tyckte han att det var dags att åka hem för att äta lite mat.

Sådana här tickor brukar ju växa på större träd/stubbar och vara större. Här sitter de på syrenstammen och bara ca 3-5 cm stora.

Utomhusjobb funkar bra och massor av löv behövde krattas upp, bra med en hjälpande hand från Thomas. Nu har vi en fin trädgård igen. Tack för hjälpen Thomas! 😀

Efter trädgårdsjobb behövs mat och Cobben kom fram. Det blir gott kött i den, men fy så tråkig att rengöra, det arbetet sparade vi tills vi kom hem. Påskafton kom med sämre väder och eftersom regnet hängde i luften beslöt vi oss för att åka hem igen.

Söndag och mågen Kurre fyller 60 år. De skulle ha varit i Egypten på semester, men det kom ett elakt virus emellan. 😈
Vad ger man en, som avsagt sig firandet? Kurre gillar Plättbakelser, så jag passade på att baka till honom....kan kanske smaka gott till em fika.

Grattandet fick bli på stående fot utanför huset. 😀

Eftersom vårt kylskåp strejkade, så har Ingemar nu blåst ur lite sot och nu hoppas vi det ska funka till nästa resa. Inte kul när man har glasstårta med och den tinar. 😕
Resten av helgen går i lugnets tecken dvs TV och datorer och lite handarbete....för det är kallt i luften. 
Nu väntar en ny vecka och med den en del sol och kanske lite mer värme. 

Kullkastade planer

Om allt gått som vi planerat, så hade vi nu börjat packa husbilen för att i början på veckan köra ner mot Holland och vårblommorna.  Nu får vi drömma om att  eventuellt kunna köra någonstans till hösten istället. 

Påsken 2010 åkte vi till Tyskland med våra kompisar Thomas och Annica. Tyskland kan verkligen fira Påsk, men i år får vi hålla oss på hemmaplan. 

Thomas har precis börjat sitt fria pensionärsliv och vi hade planerat att åka husbil tillsammans en hel del. Nu sitter vi här i var sitt hus med bilarna på gatan och trånar efter att få ge oss ut på resa. Visst vi kan ge oss ut i närområdet, för att ha närheten till sjukhus, men konstigt nog lockar länderna söder om Danmark mer. 
 Till sommaren, då vi kan vistas mer ute, hoppas jag verkligen vi ska få möjligheter till att upptäcka Sverige, för visst har vi många fina smultronställen här hemma.

Fricamping gillar vi och då gärna vid en sjö. Sommaren 2018 minns vi väl alla, som en av de varmaste med mycket bad. Då utforskade vi delar av Småland. En oförglömlig resa med fina upplevelser.

Många fina utlandssemestrar har vi haft med kompisarna T och A, men då med husvagn och tält, när vi hade våra barn med oss. Nu hade vi ju planer på att göra resor tillsammans med husbilarna.  Upptäcka sevärdheter, som Pompeji med flera. Italien lockar fast inte med coronavirus. 


Här ser gatan i Pompeji ut som de flesta gatorna i storstäderna numera.....tomma.

Planera kan vi göra även om det dröjer tills vi kan förverkliga dem.  
Vi som har husbilar kan ju njuta av sol och bad och kortare resor under sommaren. Värre är det för de som inte kan ta sig till sina hus eller lägenheter utomlands eller för de som bokat sommarresor till utlandet. Dottern Tina, vars hus i Spanien vi besökte i mars, får vänta länge innan de får möjlighet att åka ner till sitt smultronställe.
Hur gör ni med era reseplaner?

Nu är vi inne i Påskveckan och dags att plocka fram lite påskpynt kanske.

Vår egen lilla "påskgubbe " får vi inte träffa i år pga Covid 19 men jag bjuder på en bild av honom. 

Saknar våra barnbarn Noel, Mindy och Toddy och hoppas att vi inte ska behöva vänta för länge innan vi kan ses igen.

Önskar alla en GLAD PÅSK!