måndag 15 april 2013

Oradur sur Glane en stad man inte glömmer.


Fortsätter att lägga in från Frankrike

Lördag den 13/4 -13

Oradur sur Glane en nedbränd stad från kriget 1944. Här kom ca 200 SS soldater och sköt ned över 650 person varav ca 200 var barn och brände ned hela staden. Nu står den som de lämnade den, och är ett krigsmonument, som påminner oss om vad som hände under de här åren.
Här nedan kommer lite bilder från staden.




Många brända bilskelett finns kvar och åren har gjort sitt för att bryta ner dem.


En del saker står kvar och påminner om att här hade bott människor. Många hushåll hade en symaskin och det syddes nog en hel del i hemmen. Järnskrot efter sängar, cyklar och maskiner finns lite överallt.




 Caffét på hörnet hade marmorbord som klarade lågorna annars brann allt i trä upp. I museet kunde man se en del av de saker man hittade i askan och glasflaskor hade smält så de var vridna. Det var inte mycket var av människornas egendomar, endast det som klarat sig från elden.





När man går här i de tysta resterna efter staden, så tänker man på att det snart är 70 år sedan detta hemska hände, något som aldrig får glömmas bort. Krig är fruktansvärt. Mer kan du läsa här.

Tillbaka på parkeringen såg Ingemar dessa gamla fina motorcyklar på släpet efter en personbil.



Något dämpade satte vi oss i bilen för att åka vidare. Vi hade hoppats komma en bra bit på väg mot Tyskland. Vädret är soligt och ca 20 - 22gr.
Vårt mål var Digoin, men som vanligt var jag inte överens med vår ”Berit” så det blev några små omvägar innan vi kom rätt. Åker över bron till ställplatsen N46 28 50 E003 58 16.



Om ni undrar hur det gått med kylan i frysen och kylen, så kan jag bara säga att nu håller vi på att äta upp det som tinats först. J 


Vi har inte hittat någon servicefirma för Dometic ännu, men kanske i Tyskland, annars får vi klara oss tills vi kommer hem.

9 kommentarer:

  1. Ja förfärligt med krig,sånt borde inte förekomma
    överhuvudtaget i världen !!!!
    Tråkigt med er kyl och frys,svårt att klara sig
    utan i denna moderna värld.
    Ni ser ut att ha fint väder iaf....

    Hoppas det ordnar sig i Tyskland där finns ju.
    Ha det fortsatt gott på er färd...

    SvaraRadera
  2. Tack för fina text- och bild upplevelser. Otroligt bra blogg som jag följer med stort intresse, blir så sugen på att åka iväg. En liten undran bara, går inte er kyl på gasol också? Eller funkar inte tändningen kanske när säkringen går?
    Hälsningar Kerstin nära Örebro.
    PS idag tycker vi att vi har riktigt varmt, 10 grader, mulet och en och annan regnskur. DS

    SvaraRadera
  3. Det kan vara nyttigt att påminnas om krigets fasor ibland.

    Vi åkte runt på balkan härom året. Fruktansvärda händelser och spår, eller kanske rättare sagt sår, fanns kvar.

    Lev väl!

    SvaraRadera
  4. Spännande sevärdigheter även i detta inlägg ser jag.

    SvaraRadera
  5. Hej på er.
    I Oradour sur Glane har vi varit 2 gånger, det är en fantastisk historia från senaste världskriget. Var ni även nere i det underjordiska museet?
    Jag skrev en artikel i "Bullen" i vinter om just den byn.
    Kör försiktigt och god tur!
    Håkan 1324

    SvaraRadera
  6. Fasansfulla minnen som jag förstår att ni aldrig kommer att glömma. Varför måste människor kriga, jag fattar inte detta? Kram.

    SvaraRadera
  7. Det här var ett intressant inlägg och även sorgligt, jag förstår att ni kände er dämpade när ni åkte.
    Nu har vi en "ny" idiot i Nordkorea som vi ska vara oroliga för, förstår mig inte på dom här männen. Fram för kvinnor vid makten så blir det mindre testeron och med det mindre krig.

    SvaraRadera
  8. När jag ser era bilder från Oradur, så infinner sig samma känsla som vi fick när vi var där, och som ni också verkar ha fått vid erat besök. Det blir liksom en klump i magen.
    Vi upplevde att skylten vid entren, att man bör vara tyst när man går runt, var onödig, man blir som stumm av att gå runt och se allt det hemska.
    Hoppas nu att ni får ordning på kylen.
    Kramiz

    SvaraRadera
  9. Det är otroligt vilka intressanta platser ni hittar. Har faktiskt aldrig hört talas om den här staden. En verkligt otäck och tragisk historia. Vi trodde vi hittat alla sådana här platser, för när vi bodde här nere ville alltid alla grabbarna åka och titta på sådana här minnesmärken av olika slag. De var väldigt intresserade och vi har nog besökt mer koncentrationsläger och militärkyrkogårdar än de flesta. Men det är som du säger, det får aldrig glömmas bort och berör fast det är så länge sedan. Det är bra gjort att ni tar er tiden, trots problemen ni har med kyl och frys. Men man kan ju stå ut med en härlig macka som Ingemar äter. Inget ont som inte har något gott med sig. Kul att vi ficktag i varandra igår. Vi hörs senare, som sagt och hoppas det löser sig på bästa sätt. Kramar 3 M

    SvaraRadera