Vaknade till solens strålar som tittade in genom fönstret. Enligt TV-vädret så skulle det bli en riktigt fin dag och då tänker vi bada.
Vi skulle prova termalbadet med +36° i vattnet. Och visst var det skönt....ja till och med härligt att ligga i det varma vattnet och få massage av vattenstrålarna. Men säg den glädje som varar....vi skulle ju checka ut från campingen före tolv och vid 11-tiden började det bli lite väl mycket folk i bassängen..så det var bara att knalla upp och klä på sig. Nybadade skulle vi nu utforska omgivningen runt Murcia. På väg ut från den lilla byn så var det någon form av garageförsäljning. Och här växer det apelsinträd alldeles vid vägen. Jag ville stanna och plocka en apelsin...men nej det fick jag inte...nu skulle vi åka mot Murcia och sedan mot kusten.
Vyerna är fantastiska....karga men vackra, det växlar snabbt, ena stunden brunt och tråkigt i nästa apelsin och clementin odlingar och ändå har vi inte åkt mer än några km.
Vi skulle
inte köra in i Murcia utan runt omkring men...vår tokiga GPS drog oss in i stan, som vanligt på de mest konstiga vägar och det är inte bara spanjorernas parkeringar som får oss att skaka på huvudet, se bara på dessa damer som stannar mitt på övergångsstället och pratar helt obekymrade om trafiken.
Att det börjar närma sig jul märks faktiskt här också, över gatorna kan man se julbelysningar i form av kulor, stjärnor slädar med paket ja allt möjligt även rabatterna pryds med jättekulor i guld.
När vi tagit oss ur Murcias trånga gator (stannade på en bensinstation) så kollade jag vår GPS och det visade sig att den var inställd på "kortaste vägen" inte den snabbaste, det förklarade varför vi alltid kom in i städerna. Vi fortsatte mot kusten och Mazarron och väg 332 mot Cartagena, den var krokig, men stundtals mycket vacker. Faktiskt fanns här en plats att stanna på och ta kort.
Efter att ha kollat några ställplatser, som man ev kunde stå på så, fortsatte vi mot Torrevieja för en gångs skull med solen i ryggen. Tyvärr så föll ingen av platserna oss i smaken, det blir kanske så att vi får ta in på camping igen...vi får se. Det blir på gatan hos Karin vi kommer att stå några dagar till.
Det började mörkna och vår lilla julgran lyste fint, det blir vår enda gran i år.
Nu har Ingemar och Karin åkt till flygplatsen för att hämta min dotter och ett barnbarn, som kommer ner och hälsar på och jag ska försöka hålla mig vaken tills dom kommer....någon gång vid 1-tiden i natt.
Vi skulle prova termalbadet med +36° i vattnet. Och visst var det skönt....ja till och med härligt att ligga i det varma vattnet och få massage av vattenstrålarna. Men säg den glädje som varar....vi skulle ju checka ut från campingen före tolv och vid 11-tiden började det bli lite väl mycket folk i bassängen..så det var bara att knalla upp och klä på sig. Nybadade skulle vi nu utforska omgivningen runt Murcia. På väg ut från den lilla byn så var det någon form av garageförsäljning. Och här växer det apelsinträd alldeles vid vägen. Jag ville stanna och plocka en apelsin...men nej det fick jag inte...nu skulle vi åka mot Murcia och sedan mot kusten.
Vyerna är fantastiska....karga men vackra, det växlar snabbt, ena stunden brunt och tråkigt i nästa apelsin och clementin odlingar och ändå har vi inte åkt mer än några km. 
Vi skulle inte köra in i Murcia utan runt omkring men...vår tokiga GPS drog oss in i stan, som vanligt på de mest konstiga vägar och det är inte bara spanjorernas parkeringar som får oss att skaka på huvudet, se bara på dessa damer som stannar mitt på övergångsstället och pratar helt obekymrade om trafiken.
Att det börjar närma sig jul märks faktiskt här också, över gatorna kan man se julbelysningar i form av kulor, stjärnor slädar med paket ja allt möjligt även rabatterna pryds med jättekulor i guld.
När vi tagit oss ur Murcias trånga gator (stannade på en bensinstation) så kollade jag vår GPS och det visade sig att den var inställd på "kortaste vägen" inte den snabbaste, det förklarade varför vi alltid kom in i städerna. Vi fortsatte mot kusten och Mazarron och väg 332 mot Cartagena, den var krokig, men stundtals mycket vacker. Faktiskt fanns här en plats att stanna på och ta kort.
Efter att ha kollat några ställplatser, som man ev kunde stå på så, fortsatte vi mot Torrevieja för en gångs skull med solen i ryggen. Tyvärr så föll ingen av platserna oss i smaken, det blir kanske så att vi får ta in på camping igen...vi får se. Det blir på gatan hos Karin vi kommer att stå några dagar till.
Det började mörkna och vår lilla julgran lyste fint, det blir vår enda gran i år.
Nu har Ingemar och Karin åkt till flygplatsen för att hämta min dotter och ett barnbarn, som kommer ner och hälsar på och jag ska försöka hålla mig vaken tills dom kommer....någon gång vid 1-tiden i natt.
Ja, GPS,en kan lura en på många tokiga vägar. Det gäller att även ha en koll på kartan. På vår väg till Benidorm hamnade vi fel och var tvungen att gena på småvägar för att komma fram. Det blev åkning på riktigt smala och kurviga vägar. Va roligt att få besök av barn och barnbarn! Ha det gott!
SvaraRaderaHa de i VÄRMEN, hälsar Kurt
SvaraRaderaDet som är kul med kortaste vägen är ändå att man får se så mycket, man annars skulle missat.
SvaraRadera