tisdag 19 mars 2024

Kustvägen mot norr och keramik.

 Efter resan upp till Montanejos så for vi tillbaka till Playa Casablanca. Där blev det en promenad på stranden, som är helt stenlagd med små små stenar. Egentligen får man inte plocka med sig stenar, men jag måste erkänna att jag nog tog några med hem ändå. Tänk så mysigt att ha en av de här villorna för semester och vinter här nere, nära till stranden.

Det blev så klart en promenad med stavar, för säkerhets skull. 😁



Jag försökte mig på att känna på vattnet, men det var inte lätt. Jag var allt lite rädd att fara framlänges ned i vattnet och då hade inte Ingemar fått upp mig. 😰
Skulle tippa på att tempen låg på 16 kanske 17 gr.


Efter en stund gick vi upp till husbilarna igen.


På väg hit så köpte vi clementiner för 2€ och det var nog ca 3 kg, Billigare än i affären där de kostar 1.99€/kg och mycket sötare och godare. Vi riktigt frossade i frukten.


På eftermiddagen anlände Ulla och Torgny och vi fick en pratstund om vad som hade hänt under veckorna vi inte sett varandra. 


Vi har Vodafone på Ingemars nya telefon och nu visade den att vi hade förbrukat 120GB! Konstigt för vi kunde fortfarande vara inne på nätet. Vi bestämde oss för att leta efter en Vodafonebutik för att kolla hur många GB vi hade kvar, vi litar inte på telefonen. Ställde in närmaste, som var i Sagunto, men som vanligt mitt inne i stan och där finns inga parkeringar för husbilar bara för småbilar. Provade med nästa större samhälle, men med samma resultat och på tredje stället på en Carrefour fanns ingen butik,även om Google sa att det skulle finnas. 


Vi tröttnade på att fara runt i de trånga städerna (som Ingemar avskyr) och ställde in koordinaterna till Alcocebre N40°13'01" E 0°16'02" 


Här har vi stått för några år sedan och nu fick vi svenskar som grannar, det är inte ofta vi fått. Tillsammans, med de trevliga nyfunna vännerna Göran och Bibbi från Nässjö, njöt vi av vädret som var helt ljuvligt, ingen blåst och ganska varmt. Det var nog en av de skönaste kvällarna, efter vi kom ner i januari.


Vi hade hoppats på fint väder även nästa dag, men så blev det inte. Vi vaknade till dimma och inte blev det bättre under dagen. Vi fick tillbringa dagen i husbilen.


Stanna inne gjorde däremot inte fiskarna, vi såg flera båtar som gav sig ut i dimman.


Nästa dag tyckte vi det var dags att ge sig iväg igen, åtminstone för att handla, för på tisdagen skulle det vara stängt. Här nere firar de Fars Dag eller Saint Josept den 19 mars och då är allt stängt. Här finns en lista på röda dagar i Spanien.
Vi kör en annan väg ut än den vi körde in och ner till stranden, och den var både smal och dåligt belagd, men det gick bra.


Målet var en keramik butik som vi sett strax innan Torreblanca. Vi har många gånger åkt förbi här, men aldrig stannat till och tagit en titt på vad de har. 


Vi vill ju inte ha med så tunga varor hem, men nu ville vi hitta några presenter till de som sköter om vårt hus när vi är borta.


Här fanns massor av spännande och vackra ting. Butiken var jättestor och det tog lite tid att gå runt. Mycket av keramiken har starka färger som passar bra här nere, men inte hemma, så de fick stanna kvar, men vi hittade några saker, som inte finns hemma. 



Fortsatte sedan till en Merca China för lite garn mm och sedan vidare till en  stp i Camarles där vi sedan inväntade Torgny och Ulla som också är på väg norrut. Förra gången var platsen gratis, men numera kostar den 6€ och det är vad jag tycker en ställplats kan kosta. Nära till den lilla staden/byn och med VA.
N40°46'44" E 0°40'30" 


Så här ser resan mot norr ut från Alicante till Camarles. 


Vi fortsätter, med målet att runda Barcelona, för att sedan om några dagar dra in i Frankrike. 









6 kommentarer:

  1. Oj vad mysigt att kunna gå och plocka lite fina stenar med sig hem. Klart man måste göra det trots man inte får :) Det har jag också gjort och har hemma från våra resor. Är så avundsjuk på er som kan åka runt o titta. Saknar vår husbil men jag valde vårt lilla hus istället när man inte kan ha båda :) Det är så lustigt detta med att vart än man kommer så finns det svenskar och då kan man sitta ner o prata tillsammans, hemmavid är det inte alls samma sak. Husbilslivet berikar en på vänner. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag har plockat stenar tidigare och lagt i krukorna hemma. Ja visst är vi konstiga när vi är hemma, då ska vi inte störa andra. Många av våra bekanta har vi träffat utomlands. Ja det är något visst med husbilslivet och en gemensam nämnare när vi träffar andra likasinnade.

      Radera
  2. Vilket fint stopp ni fick vid den vackra stranden och så ett trevligt möte med andra husbilsåkare. Jag tyckte den färgglada keramiken var jättevacker. Här har vi besök av JoY och i natt ska vi sova ute vid Trandansen.

    SvaraRadera
  3. Men så kul, du får hälsa till dem. Hoppas ni får se några tranor.

    SvaraRadera
  4. Fin strand med de släta stenarna som är sköna att att ha i handen. Däremot tycker jag det är svårt att gå upp från vattnet, när det är sten som rullar undan.
    Saknade er hos tranorna, ni verkar vara påväg hemåt så ni kommer dit i april?

    SvaraRadera
  5. Din skrivstil är fängslande. Tack för att du gjorde ämnet så engagerande! Utforska vår blogg för att bli en mästare på Aviator-spelet.

    SvaraRadera