torsdag 3 mars 2016

På väg mot Portugal

Vi njöt av solen fram till 2 tiden då lite skyar började lägga sig framför solen. Genast blev det lite kyligare. Vi beslöt oss för att åka vidare. 
Eftersom det var slut på gasolen i vår tankflaska så var det bara att ställa in koordinaterna till en Repsolstation i Huelva.
Vi åker förbi Christopher Columbus monumentet på vägen in i Huelva.


Det blev att tråckla sig förbi alla avfarter till Portugal. 
Gasolen kostade 0,578€/L och det gick i 18L 


Vi fortsatte över bron och ner mot Punta Umbria för att åka kustvägen....


.....mot El Rompido. Man kör ganska nära havet men här får man inte stanna.
Endast platser för småbilar, säkert ganska fullt under sommaren.


När vi närmar oss El Rompido så får vi se flera ställen där det är en färja på skyltarna. Ja nu är det inte en bilfärga utan en personfärja och den går över, under sommaren, till den långa halvön Flecha del Rompido. Här finns jättefina sandstränder.


Just nu är det folktomt och det kan man ju förstå, då det, för Spanjorerna, är vinter och jag tror inte temperaturen är så mycket högre än kanske +16 gr i vattnet.
Men visst ser det härligt ut, med långa fina stränder. 


Bredvid hållplatsen (det var en sådan vi stannat på) så fanns det stora Cistus Buskar. Läser man på Wikipedia så få man veta att dessa buskar doftar och vad de har används till. 

 Bladen är långa och smala och rikligt impregneras med en klibbig substans, labdanum ,olja starkt luktande, vilket ger dem ett blankt utseende och lätt fastnar på händer och kläder, 
Det är en mycket populär prydnadsväxt som växer med en aromatisk bladverk och prålig blommor. Dess blad producera en doftande oljeharts kallas labdanum, som används i parfymer, i synnerhet som ett fixativ.


Vi fortsatte upp till Lepe och sedan ner mot kusten igen, för att leta en övernattningsplats. Det blev till slut den gamla vanliga vid 
Isla Christina koordinater N37 11 59 W07 17 46
Vi blev totalt 8 bilar som övernattade här. 
Ingemar passade på att fylla vatten (i lekparken) innan vi for vidare på morgonen, ingen tömning finns.


Blåskatan är en vanlig fågel i de här trakterna och första gången vi såg den, var här på P-platsen. Bilden är från 20 februari 2011



Nästa stopp blir i Portugal.
Vädret + 18-20 gr
 
och lite vind, vad kan man mer begära.

2 kommentarer:

  1. Vädret kan man inte heller klaga på :)

    SvaraRadera
  2. Fina foton! Tack för blom- och doftkunskap! Ser fint ut!

    SvaraRadera