Besök hos Anna och Jan

Vi lämnade Pomarão på eftermiddagen, det var så skönt i solen. Kör tillbaka mot Minas de São Domingos för att tömma och fylla vatten. Vi såg faktiskt 10 storkbon efter varandra på stolparna, men ett par hade valt att bygga i trädet istället.

Vi passade på att äta lite innan vi fortsatte mot Serpa. Rätt som det var kom den här långa husbilen in. Ett mellanting av husbil och husvagn...rejält stor var den i alla fall :)

Vårat kylskåp börjar gapa tomt, nu skulle vi hitta ett Lidl och det fanns ett i Serpa som tur var. 

Ingen trafik att tala om.

Naturen runt omkring börjar bestå av korkekar, stenekar och olivträd, men så helt plötsligt får vi syn på ett nästan runt gult fält. Kan undra vad de odlar här?

Vi handlar och sen fortsätter vi mot Moura. Vi hade pratat med bloggvännerna Anna och Jan, som har bloggen Man ser floden och är bosatta här i Portugal, om att åka och hälsa på hos dem. I Moura trodde vi det skulle finnas en parkering där man kunde övernatta, men vi hittade den inte. Så vi letade upp en plats nära Sporthallen och där stannade vi.

Under kvällen var det någon slags match och vi hörde när det blev mål. :) 

Natten blev sedan lugn och vi vaknade till fågelkvitter.

Vi ställde in "Berit" på Póvoa, där vi skulle bli hämtade av Jan och Frasse (bilen).

Det går nämligen inte att köra deras väg med en stor husbil, en mindre "plåtis" hade kanske gått.

Deras blogg heter "Man ser floden" och det är den här floden Ardila, som namnet syftar på.

Vi var på plats i god tid och Jan och "Frasse" kom och hämtade oss. Vi vet ju hur dålig vägen är till deras Monte och inte har den blivit bättre under åren. Under regnperioderna rinner vattnet och tar med sig vägmaterialet, så djupa sår bildas. Som tur är så går "Frasse" ganska högt så han har inga problem att ta sig fram.....i 20 km/tim :)

Vägen fortsätter med djupa hålor och sträckan är ca 5 km lång så ni förstår det går inte fort, men det är väldigt vackert runt omkring.

Så till slut kommer vi till Jan och Annas domäner och nu har vägen krymt ytterligare.

Framme möts vi av Anna och den glada hunden Ragge, som har valt Anna och Jan till sin värdfamilj.

Vädret bjöd på sol och nästan vindstilla, vad kan man mer begära.

Undrar vad Ragge tänker när han blickar ut över markerna?

Tidigare om åren, när vi besökt Anna och Jan, har det inte varit så mycket vilda blommor, men nu blommar den vilda lavendeln och den doftar jättegott.

Det blev en trevlig och varm dag och vi blev bjudna på en härlig lunch, Anna är fantastiskt duktig kokerska.

Jan visar Ingemar "parken" och resten av ägorna.

Dagen gick fort och nu var det dags att få skjuts tillbaka till husbilen. Jan är så snäll, som både hämtar och tar oss tillbaka och det tar nästan en halv timma varje gång, fast det känns alltid som om det går fortare tillbaka :)

I natt sover vi på grusplanen i Póvoa, som vi gjort tidigare år.

I morgon måndag ska vi söka upp en firma som säljer solpaneler.

Ha de gott!