Traditioner

I helgen har vi haft dop av vårt, än så länge, yngsta barnbarn Noel. 

För 56 år sedan föddes min lillebror Mikael och när han skulle döpas sydde vår mamma en dopklänning till honom. Den är i tyll med en ljusblå underkjol. 2 st band prydde dopklänningen och på dessa band finns små tygrosor som en gång suttit på  klänningar, som jag och min syster hade haft. Mellan dessa rosor hade vår mamma satt fast violer. 

Faddrar var vår morbror Ivan och moster Ketty.

När det var dags för mina döttrar att döpas, så sydde mamma en rosa underkjol, lite ovanligt kanske med färgade underkjolar, då de flesta dopklänningar är vita. Jag började brodera namnen på banden och det skulle bli så många namn att vi fick skaffa nya band. 

Om traditionen att bära samma dopklänning, som farmors bror hade, fortfarande finns kvar, så har de andra traditionerna ändrats. Förr fick barnet ligga på rygg när prästen döpte, idag ligger de på magen.

Förr fick faddrarna hålla barnet, nu hålls barnet upp inför föramlingen. (jodå, faddrarna håller också barnet)

Traditioner förändras och oftast till lite modernare. Barnet får en skyddsängel som hängs upp i en ljusstake, vid ett senare tillfälle får de med sig ängeln hem. 

Det va en glad Noel som döptes och som förundrad tittade på alla lampor. Inte ett endaste litet pip gav han ifrån sig.

Med nöjda föräldrar, gick vi sedan över till församlingshemmet där festen för lille Noel hölls.

För 30 år sedan var det vår yngsta son, som döptes i samma dopklänning precis som sin storebror. Mycket har hänt under de här åren, när det gäller doptraditionen....men samma klänning har nu varit med om sitt tjugonde dop. 

Så nu är det dags att brodera ännu ett namn.

Morbror Mikael och pappa Tomas namn.

Visst syns det att de är släkt.. farbror Peter och lille Noel :)

Noel är nu det 20:de barnet som döps i klänningen som Farmorsmor har sytt....det kan man väl kalla tradition :)

Har ni några traditioner förutom de man har vid Jul, Påsk och Midsommar?