I söndags var det dags igen! Dags att ge nya barnbarnet ett namn. Själv är jag van vid att man döper barnen, men i dagens moderna samhälle så räcker det med att anmäla barnets namn och efternamn till Skatteverket.
Vi har ju en dopklänning där namnen på alla de som burit den, finns broderat på band, barn, barnbarn och barnbarnsbarn idag är vi uppe i 24 st och klänningen är 58 år gammal.
För att det nya lilla tillskottet ska få sitt namn med, så ordnades en liten namngivningsceremoni i stället för dop.
Fina smörgåstårtor hade Malin och hennes mamma (mormor) gjort.
.
Med på festen var några av Malin (modern) och Peters (fadern) syskon med familjer. Många barn var det också och de fick ett eget bord.
Till kaffet kom den andra tårtan fram och då meddelade Peter även vad den lille skulle heta och varför de hde valt de namnen till sonen.
Toddy, Ellion Teodor
Namnen idag ska helst vara unika.... annat var det på vår tid. Då ville man att barnet fick, utöver tilltalsnamnet, något namn från antingen far, farfar, morfar eller någon annan i släkten.
Vi lever i en modern tid nu. 😀
Huvudpersonen för dagen fick varken smaka smörgåstårtan (som var jättegod) eller tårtan till kaffet.
Det kan bli lite stökigt med 10 vuxna och 7 barn och till slut somnade lille Toddy i farmors famn.
Nu har jag fått lite "bebismys" och kan klara mig någon vecka till 😁
Älskade barnbarn....livets efterrätt....så sant. 😁
Så här såg pappa Peter ut när han döptes i samma dopklänning 1985, som morbror Mikael 1959.
Kul med arv i dopklänningen 😊Visst är det så absolut , att barrnbarn är livets efterrätt. Kram
SvaraRadera