onsdag 3 februari 2016

Vi gör Fuengirola till fots


Idag var det dags för en promenad ner till centrum. Vi tar grusvägen mot affärsgatan några 100 m bort. 



Efter vägen finns en hel del växter bl a något som såg ut som en släkting till kastanjen. 
Har i efterhand fått veta att växten heter Ricin och är giftig här kan du läsa om den.



Och vassen är ju skyhög här nere. Det är väl från den vi tidigare fått våra fiskespön. 
Numera finns de i plast och annat lätt material.



Vi går mot Lidl och sedan gångbron över A7 för att sedan leta oss ner mot centrum.



Sen var det det där att hitta centrum.....vi såg i alla fall en moské.



Fortsatte vandringen genom gatorna och kom förbi en skola. 
Här fanns 4 kvinnor i vita rockar ute, som rastvakter. Undrar hur många rastvakter vi har i svenska skolor? 
Dessutom är hela skolan med skolgård inhägnad med högt staket, inga barn kan komma ut och inga obehöriga komma in.


Till slut kom vi ner till strandpromenaden. Idag var här lugnt mot för när vi gjorde cykelutflykten med Olav, så när som på havet där det blåste en hel del.


Vi valde att ta oss upp på smågatorna igen och kom förbi den här restaurangen som var till salu. Nu var vi inte speciellt intresserade, för jag letade egentligen efter en Chinabutik, som hade garn.


Hittade till slut en gata som inte bara hade en Chinabutik , utan fyra stycken och dessutom nära varandra. Hittade lite garn, efter att ha gjort besök i alla 4 butikerna :))
På vägen tillbaka kom vi förbi Plaza de Toros en gammal tjurfäktningsarena.


Nu blev det lite zick zack gående för att komma till den gata som skulle sluta med gångbron och på vägen dit såg vi de här blommande murarna. Ja nu var det väl inte själva muren som blommade utan klängväxten som klädde den :))


Vi hittade till slut rätt väg och tillbaka till grusvägen, då fick vi se och höra en massa papegojor. Att få en bild av dem var inte lätt, men den här satt högt upp i ett träd. Det är den gröna sorten, Munkparakit kan det visst vara. 


Vi mötte både cyklister och bilar på vägen tillbaka.


Ställplatsen vi står på, El Rengo, ligger ju på en hästgård med restaurang intill. Och många fina hästar finns det här. Den här lilla vita gick helt fritt och kelade gärna med den större.


Ytterligare några gick också fritt , men vaktades av Schäfern.


Det märks att våren är på G för det kvittras i buskarna och mycket blommor börjar komma, jag kunde inte motstå de här fina gula bollarna, som påminner om Mimosan.


Det blev en riktig långpromenad på 2,5 timmar. Så skönt att få av sig skorna och slinka ner på soffan. 
På kvällen tog Robert över min dator igen och försökte installera Autoroute, men något stämmer inte för det funkade inte. Nu gör vi ett nytt försök i morgon. 
Det bästa av allt är att de har fått ett skapligt wifi på ställplatsen och det är gratis. Sån tur vi har :))

10 kommentarer:

  1. Wifi har man blivit beroende av.
    Min första fråga när jag kommer till ett nytt ställe, har ni Wifi?
    Ja och vi har bra mat också kan svaret bli!

    SvaraRadera
  2. Visst är det fint här i "våran" stad? Våra barn har växt upp här och gått i den svenska skolan och tagit examen samt även konfirmerade här. 16e året vi bor här nu.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så härligt att bo här "året runt". Vi är annars dåliga på att promenera, men det blir säkert fler sådana utflykter :)

      Radera
  3. Släktingen till kastanj, som du visar är Ricin. Från deras från utvinner man ricinolja. De är starkt giftiga! En fin tur, med många vackra bilder. Ha dé gott! Elisabeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för svaret, tur jag inte tog i dem då. Ricinolja har man ju fått testa någon gång.

      Radera
  4. Fin promenad ni har gjort. Den rusvägen såg vi inte när vi cyklade......idag har jag badat många gånger, varit ute och ätit sedan varit och lyssnat på saxofonjazz......hur bra som helst....Kram till Er!

    SvaraRadera
  5. Kul med pensionärsblogg :) Det där ser härligt ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Gunnar! Klart det är en Pensionärsblogg :D Kul att du hittat hit. Följ gärna med oss när vi så småningom drar upp i bergen och sedan mot Portugal.

      Radera
  6. Man ser och upplever väldigt mycket när man promenerar

    SvaraRadera