måndag 23 november 2009

Mina gråa hårstrån

I dag har jag snuvat hårfrissan på en peng. Tänkte att det var dags för att göra något åt allt det gråa, för färgar håret gör ju alla i dag. När jag en gång frågade min man om jag skulle låta bli att färga och låta håret bli grått svarade han: NEJ för jösses det får du inte...jag gifte mig ju med en brunett, det sista sa han ju förstårs på skoj. Men eftersom jag trivs med att vara brunett, så varför inte. Kollade i skåpet, hade inte den rätta färgen hemma, så det fick bli litet experiment... i dag också. Jag hittade en färg i mahogny...ok det kan kanske bli bra. Sagt o gjort i med färgen...vänta...och resultatet njaa... det blev en röd hårbotten. Tror inte min man vill ha en "rödluva". Letade och hittade en skvätt ljusbrun...nu skulle det kanske bli bättre än den röda. Under tiden som jag väntade på färgen, så fixade jag lite med filmen på datorn och som alla vet...när man sitter där går tiden sååå fort. Och vilken färgskiftning det blev...allt från rött, rödguld, brunt och nästan svart. Men vad gör det, mina gråa strån syns i alla fall inte längre.

2 kommentarer:

  1. Haha, typiskt..........men det gör ju ingenting så länge Ingemar är nöjd. Och det växer ju ut, kanske inte lika fort som dom små grå förstås, dom är snabbare än en sportbil.

    SvaraRadera
  2. Han har inget märkt ännu, hehe.

    SvaraRadera