Nu blommar Spanien

Vi lämnar Almeria och far vidare mot Cabo de Gata, det var många år sedan vi åkte här sist. 

I San José finns en ställplats/grusplan för husbilsparkering. Vi stannar till för en fika, men åker sedan vidare.

Cabo de Gata är en naturreservat med mycket vacker natur, blommor och djurliv.

Den här markkrypande och lila växten lyser upp vägkanterna och påminner om vår Åkervinda 

Mycket får går på bete

Vissa trädgårdar har rik blomprakt. Vi fortsätter mot Las Negras, men stannar inte.

Nu börjar även vallmon dyka upp.

Här var det blålila, men jag har inte hittat namnet på växten i vår Florabok. 
Tips från Anna, att det kan vara Snokört...och den är giftig för djur och hästar, kanske därför det fanns så mycket av den. :) Finns inte med i min bok.

Vi har nog aldrig åkt den Spanska kusten upp på våren och det är riktigt roligt att se alla vackra blommor som nu pryder åkrar och vägkanter.

 Vi fortsätter ut på A7 men bara en kort sträcka för att sedan åka den krokiga men vackra vägen mot Mojácar. Stannar till för lite mat vid stranden innan Sopalmo. 

Här har man börjat bygga på ett stort hotell, men som vanligt har pengarna tagit slut och nu växer det buskar och träd inne i byggnaden och allt förfaller.

Jag går en sväng på stranden, hittar några fina stenar och får se något jag först trodde var is i en grop, men det visar sig vara salt! Havsvattnet som dunstat och lämnat saltet kvar 😀

De gula små blommorna lyser i solen, påminner om vår Gullkrage som också kommer från Medelhavsländerna, antagligen en släkting.

Det här är en av de vackraste vägarna efter kusten, i mitt tycke. Vägen slingrar sig upp och ibland tillbaka för att runda en bergsknöl och fortsätta upp efter kusten.

De som valt den här toppen för sitt hus har verkligen en fin utsikt, men också liten väg för att ta sig hit. De har hela Medelhavet framför sig.

Nere på rätt nivå igen får vi en klunga cyklister framför oss och genom hela byn Mojácar. De viker inte en tum för bakomvarande bilar, men vi har inte bråttom.

Vi kör förbi Águilas och fortsätter mot Mazarón sen blir det åter en klättring över bergen eftersom vi valde gamla N332 till Cartagena. Runt Àguilas kan man hitta grottor i (sand)bergen.

Nu kantas vägen av små Ginstbuskar, överallt lyser de gult

När vi sen kommer längre ner, blir det buskar av Färgkulla i mängder blandat med den lila Ängsbräsman. Färgkullan har jag sått många gånger, för att ha som snittblommor....här växer de vilt. Synd att jag inte tog lite frön.

När vi kom till Los Alcázares sökte vi upp den Chinabutik vi tidigare köpt skor i och nu blev det 2 par var vi fick med oss hem. Mina älsklingssandaler, nu i vitt, för endast 9.95€ och de lätta och sköna med tyg. Ingemar råkade få glöd från grillen på sina gamla, så det blev ett hål, nu fick han 2 par nya.

Vi fortsatte sedan mot grusplanen i La Marina de Pinet och där stannar vi nu ett par dagar och njuter av sol och värme innan vi drar vidare hem.