Från Azoia mot Malaga

I morse kom vi iväg tidigt. När jag slog in Masmovils koordinater i Puerto Banús på GPS, så upptäckte vi att det skulle bara skulle ta 6 timmar att ta sig dit. Alltså en långresa idag. Först mot Masarrón och sedan upp på RM 3 mot Lorca. Det låg som en dimma eller tjock rök över bergen.

Nu är det gratis motorväg nästan ända fram till Puerto Banús.

Inte mycket trafik är det heller. 

Känns nästan som när man åker motorvägar i Marocko.

Nu är det en annan natur, mer ökenlikt är landskapet.

Att åka här i februari är nog ganska vackert när alla mandelträd blommar.

Byarna åker vi förbi, vägen går ju numera utanför.

Helt plötsligt ändrar naturen sig igen och det blir grönare.

Åtminstone på den ena sidan för tittar vi åt höger så ser det ut så här.

Första stoppet för en fika är på 1138m/ö h temperaturen ca +20 gr.

Här har det brutits marmor, trodde först det var någon form av vit mur, 

men sedan såg vi att det var ett marmorbrott.

Höstfärger får vi också se då vi hela tiden kör på ca 1000m/ö h

Alla träd är planterade i Spanien har vi hört 

och det märks för de står oftast i raka rader.

Nu har vi kommit till olivplanteringarna och har vikit av 

ner på A 45 ner mot Malaga.

Nu är det också betydligt mer trafik.

Kvart över tre var vi framme i Puerto Banús och Masmovils kontor.
Killen där fixade min dator, så nu kan jag använda mitt internet igen, 
åtminstone några dagar tills vi åker in i Portugal.
Vi åkte ner till den gata i San Pedro där vi stått tidigare, men där är numera förbudsskyltar för oss. Vi åkte lite längre upp och hittade en gata där inga skyltar fanns. Trodde vi skulle bli ensamma här i natt, men oj vad vi bedrog oss, efter några timmar är vi nu 5 bilar, som parkerat här.