Resan ner gick bra och vi tog in på campingen
På kvällen kom Stefan, Anna-Lena och småpojkarna in till oss och vi hade en mysstund med lite chips och dricka.
Det mest spännande kom på kvällen, Michael började titta efter var han skulle sova, det fanns ju bara en dubbelsäng. Jag sa att han skulle sova på bordet, då skrattade han åt mig och sa att jag var tokig. Och mer spännande tyckte han det var, när jag började sänka bordet och ändra på dynorna.
Med radion bredvid så kröp han ner.... och så började han skratta.......nu har han ett så smittande skratt så vi började skratta alla tre. Det är så att vagnen gungar lite när man rör sig i den och det var det som han tyckte var så kul. Det tog inte många minuter innan han somnade......
......och på morgonen vaknade han med ett skratt. Tänk den som kan sluta och börja dagen så.
Ett besök i affären blev det givetvis. Jag tror Michael var nöjd med sin minitripp med husbilen och jag har infriat mitt löfte till honom.
1 kommentar:
awww, jag får tårar i ögonen. Lilla söta Michael som är så go. Han har verkligen ett skratt som smittar. Den resan kommer han att prata om länge.....sova på bordet och ett hus som gungar *s*
Skicka en kommentar