Utflykt till Råsasjön och Årås

 För några veckor sedan blev vi sugna på att åka ut med husbilen, sen var det vart skulle vi åka? Vi kom fram till att vi inte skulle åka så långt och då hamnade vi en bit från Jönköping, närmare bestämt vid en sjö (så klart) som vi besökt tidigare Råsasjön nära Österbymo. Den här gången kör vi via Nässjö och sedan mot Österbymo, som GPSen visar.

Vi tar kontakt med med våra kompisar Thomas och Annica, som var på Öland, bestämde träff med dem på parkeringen vid Svinhults kyrka.

Sedan gjorde vi sällskap till badplatsen vid Råsasjön, där vi var 2020 i september.

Den här gången blev vi själva och platsen finns på Park4night 

Det blev ett par trevliga kvällar tillsammans med våra kompisar, kanske inte så varma som vi hade önskat, för det blev ganska blåsigt.

Flera bilar dök upp för att ta sig ett morgon eller kvällsdopp. Vi avstod från bad den här gången. mycket pga blåsten.

Strax innan man kommer fram till infarten till badplatsen, åker man förbi en vit skylt där det står ”Barnastenen”. Jag missade att ta en bild, men i husbilen kunde jag googla på namnet. Det visade sig att här hade 2 flickor sökt skydd när de överraskades av ett snöoväder när de var på hemväg från Grindsbo, året var 1901. Se text nedan eller gå in på Barnastenen. En fantastisk historia.

I tre veckor var de försvunna, torparflickorna Augusta 8 år och Jenny 11 år. De hade varit i grannbyn Grindsbo och fått en del avlagda kläder och lite mat. På väg hem till skogstorpet Äskhultet överraskades de av snöoväder och tvingades söka skydd under en gran vid ett stort stenblock. Natten blev mycket kall och snöstormen tilltog. När det ljusnar följande dag började man söka efter flickorna men ovädret höll i sig och efter två dagar gav man upp. Ingen trodde att flickorna klarat den svåra kölden med livet i behåll. Efter en tid drömde klockarhustrun Hulda Hultgren plötsligt en natt att barnen levde. Komminister Carl Manneberg utlyste ny skallgång: Nu måste man finna barnen, om inte annat ska deras kroppar i vigd jord. På den fjärde skallgångsdagen inträffade undret. Barnen påträffades under en stor gran, tätt hopkrupna, utmärglade men vid liv. Barnen bäddades ned i snöfylld släde och fördes i hast till Kisa lasarett. Åttaåriga Augusta vägde vid ankomsten 18 kilo, systern Jenny 27. Flickornas underben gick inte att rädda men i övrigt tillfrisknade de mirakulöst.

Ja nog kan man säga att det var ett under att barnen levde. Tänk vad man kan träffa på när man är ute och åker husbil. detta var helt oväntat.

bilden kopierad från nåtet

Söndagen kom och vi vände hemåt igen den här gången över Österbymo. Många fina små stugor åker vi förbi.

Många riktigt gamla byggnader.

Och även en fin träskulptur, men var den stod har jag glömt.

Vi åkte inte hem utan fortsatte mot Årås Säteri där det skulle vara höstmarknad.

Där fanns massor av växter, blommor, pumpor och andra grönsaker.

Här skyddas grönkålen från Kålfjärilens larver. Den larven har vi också och den har ätit upp alla blad på mina kålrabbi. 😡

Den fina statyn av Beata von Yxkull som var gift med riksrådet Erik Gyllenstierna (1602 - 1657) ägare till flera gods i området  däribland Årås. Hon tog hand om godset när maken dog. Hon sägs vara en av Pintorpsfruarna, som sägs varit stränga och härsklystna.

Skulpturen är skapad av träskulptören Asgeir Asgeirsson av toppen på en 43m hög Coloradogran som fanns här på Årås.

Det fanns mycket att köpa och även att få sina knivar slipade.

Vi fortsatte sedan vidare efter sjön Jogen 

Vidare förbi kyrkan i Kölingared 

Vi hamnade till slut ute vid vår gamla stuga vid grusgropen för att plocka lingon.

Och visst fanns det lingon!

Det blev korgen full och lite till. De bären fick Ingemars bror Lars-Göran med sig hem på måndagen.

Det blev en fin utflykt och träff med kompisarna, sen väntade trädgården på skötsel.

Sommarjobb=hemma

 Mycket finns att göra på hemmaplan, men det är mest Ingemar som får fixa och dona. Att mura hör knappast till hans intresse eller kunskap, men vad gör man när muraren inte kunde? Jo man går in och googlar på "hur man putsar en grund." 😄 

Vi fick ju en vattenskada förra hösten från garagetaket. Taket fixade snickarna när vi styrde mot södern och värmen. Nu var det grunden som var kvar. Skam den som ger sig..... nu har han lyckats fixa grunden så den ska hålla för regnet. 😄

Till sysslorna under sommaren hör trädgårdsarbete, om man inte vill att det ska växa igen.

Snickarna fixade taket till garaget, när vi latade oss söder ut 2023.

Väl hemma igen var det Ingemars tur att fixa resten, som t ex målningen.

Plommonträdet dignade av frukt och vi hinner inte med att ta reda på allt, därför kom några snälla människor och hämtade en del av frukten. Snart är det dags att skänka bort äpplena också.

Grunden väntade på att få ny puts, men innan dess måste all lös puts knackas bort.

Ingemar har aldrig putsat, men allt går ju att läsa sig till på internet, som tur är. Murslevar hade vi, men de andra putsskivorna har han köpt.

Han lyckades få till putsen så det duger, sen ska den målas om några veckor.

Mellan trädgårdsarbetet så kan man rensa lingon, som det finns gott om i skogen. Vi gillar ju det här med bär och svampplockning, men det har jag mer problem med numera. Som tur är så orkar Ingemar bättre än jag.

I måndags kom Ingemars lillebror Lars-Göran med fru Mia på besök, de var på hemväg från sin stuga. Eftersom L-G är trädgårdsmästare så passade vi på att få hjälp med att tukta plommonträdet, som hade skjutit i höjden ordentligt.

Efter avslutat arbete så är det skönt med ett dopp i sjön.

Efter allt jobb på hemmaplan var det dags för lite vila i husbilen, men mer om det i nästa inlägg.