.....det kräver att man både är vig och har tålamod. Det sista jobbet som syster Anita skulle göra, innan hon återvände till USA, var att fota några små barn i åldrarna 2 - 8 år. Först skulle vi vara utomhus, men fy så kallt det var. Vi hittade en lokal som skulle fungera. Vi öppnade reservutgången för att få in mer ljus. De tre större barnen var duktiga och följde instruktionerna, värre var det med 2-åringarna, de passade på att försöka smita genom den öppna dörren :)
Att skratta på beställning eller sitta som vi vuxna ville, kunde bara ske med mutning....en godisask hade slunkit ner i en ficka och kom till bra användning.
Ibland var vi minst tre vuxna, som försökte få dem att titta in i kameran.
Det är inte lätt att hitta en bra arbetsställning när man ska fota barn.
Och inte ser det så bekvämt ut heller :)
Vi hade lite fler åskådare (kompisar) med
och visst blev det lite tröttsamt att bara titta på.
Även de som skulle fotas började bli ganska trötta,
då kan man väl vila sig lite.
Busa lite kan man också göra ....för att få ett leende
från en mun med gluggar av tappade tänder.
Efter en timmes fotande lyckades vi få de minsta
att sitta så stilla, att de fastnade på bild :)
I morse skickade vi iväg Anita med flyget och hoppas
att resan hem ska gå bra.
